När man går på förskolan så kan ett besök på brandstationen vara fantastiskt, hänförande och häpnadsväckande. För att inte tala om hur häftigt det är, och hur lycklig man kan bli av att få provsitta brandbilen, på förarsätet och ratta bäst man vill. Det fick flera av barnen från Tallbackens förskola att under studiebesöket konstatera att det var brandmän de skulle bli.
Det är förväntansfulla barn från Tallbackens avdelning Junibacken som samlats utanför brandstationen och nyfiket kikar in genom porten som står på glänt. Brandbilarna står uppradade och det är brandman Patrik Andersson som tar emot gänget. Barnen har egentligen vare sig tid eller lust att lyssna på Patrik, de glänsande bilarna som man tidigare bara sett på avstånd, står ju så fantastiskt lockande nära. Så Patrik släpper iväg de ivriga barnen som med stora ögon och leenden från öra till öra klättrar upp i de höga fordonen.
Noel Mörk, 4 år, har intagit förarplatsen och rattar koncentrerat och helt rätt; ögonen på vägen förstås. Han är nämligen på väg till badhuset och här finns ingen tid att spilla. Han ska givetvis bli brandman här om några år och intresset går inte att ta miste på. Noel har stenkoll på en brandmans olika arbetsuppgifter.
– En brandman släcker eldar, berättar han och fortsätter:
– De räddar katter som är i träden och de kryper i rök!
Varför han ska bli brandman är inte något konstigt. Han förklarar:
– Det är roligt att släcka eld!
När han sedan får bära Patriks brandhjälm samtidigt som han kör, då är lyckan komplett. Och självklart, om en får ha hjälm så vill alla andra också ha det. Patrik delar ut hjälmar, får hjälpa till att knäppa hakbandet som hänger en decimeter under de små livens hakor. Sedan stoltserar de på brandstationen och hjälper varandra upp i bilen.
Patrik visar upp vad som ryms i brandbilen, varför de har med sig gosedjur som de ger till små barn på olycksplatser, båten de använder och så svarar han förstås på alla tusen frågor som bubblar upp till ytan. Sist men definitivt inte minst testas också blåljusen och sirenerna. Alla barn tycker inte att det är höjdpunkten, någon tycker att det är lite läskigt, medan andra bjuder på ett bländande leende när Patrik trycker igång ljudet ännu en gång. Khadija, 5 år, går också i brandmanstankar, det vore nog inte helt tokigt att arbeta som Patrik gör.
– Jag älskar att vara högt uppe! Och det är jag som ska köra bilen när det brinner, konstaterar hon bestämt.
Besöket är utan tvekan uppskattat och Khadija säger:
– Jag tycker om att vara här. Speciellt när jag sitter här uppe, ler hon och kikar ner från förarplatsen i brandbilen.
Det börjar bli dags att säga hejdå till Patrik och brandstationen och man samlar ihop skaran av fröknar och barn. Ett sådant här studiebesök är något som man verkligen tar till vara på.
– Det betyder allt!, säger Lena Eriksson, Junibackens avdelning och fortsätter:
– De kanske inte tänker så mycket när vi är här, men när vi kommer tillbaka hem och knyter ihop det, då är det stort!
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
