Om alla gör det så måste det väl vara OK? Antalet svenskar som på något sätt fuskar till sig bidragspengar är stort. Och i stort sett alla känner någon som fuskar eller har fuskat till sig pengar någon gång. Men alla blundar för problemet.
Enligt en helt ny Temoundersökning känner var femte svensk någon som fuskat till sig bidrag i någon form. Samtidigt menar vissa att det är betydligt fler än var femte person som känner till någon bidragsfuskare.
Ser man grannen sno morgontidningen från en annan granne – ja, då är det solklart vad som ska göras. Men om samma granne stolt berättar hur han lurat till sig bidrag han ej är berättigad till – då rycker man på axlarna. Alla gör ju likadant ändå så.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt kommenterar bidragsfusket och nonchalansen från allmänheten som ”ett självkontrollsystem i haveri” i samband med att undersökningen presenterades.
Ond cirkel
Kunde bara en liten del av det omfattande fusket förhindras, så skulle det innebära en stor besparing. Till exempel kunde det ge bättre skolmaterial eller några extra vårdplatser.
I takt med att fusket ökar måste det kompenseras med höjda skatter. Och så fortsätter det: mer fusk – högre skatter. Den onda cirkeln är sluten.
Enligt undersökningen är ändå majoriteten svenskar emot fusket och välkomnar hårdare straff mot dem som utnyttjar systemet på detta sätt. Av de cirka 1000 tillfrågade svarade 78 procent att de vill se hårdare straff. 11 procent av de tillfrågade svarade att de inte vill se hårdare straff mot bidragsmyglare.
Skriv och berätta
Känner du någon som har fuskat med socialbidrag, sjukpenning, bostadsbidrag, underhållsbidrag eller a-kassa? Skriv helt anonymt och ge oss din historia om hur personen i fråga gått tillväga samt vad du tycker om att det fuskas. Skriv till redaktionen här>>
INSÄNDARE/DEBATT: Jag har varit medlem i Socialdemokraterna från nittonhundratalet med övertygelsen att Socialdemokraterna står för…
REPLIK: Svar till Ingmar Engstrand: Vi vill utveckla Lindesbergs lasarett med fortsatta satsningar på medicinkliniken, utöka den planerade kirurgin och säkerställa en akutmottagning öppen dygnet runt.
Inga väljare i Lindesbergs kommun har påverkats av felet i förtidsröstningen. Det står klart efter Valmyndighetens analys av kommunen.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
REPLIK: Struktur och tydlighet bör vi ha inom vården absolut. Men går att få utan intraphone.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
FOTOKRÖNIKA: I denna veckas krönika tänkte jag visa både nya och gamla bilder som bjuder på mycket färg. De bilder jag har samlat ihop skildrar alla våra fyra årstider.
INSÄNDARE/DEBATT: Söndagens debatt på Lindeskolan gav väljarna i norra länsdelen ett ovanligt tydligt besked. Regionens styre med S, C, KD och V kommer att stänga akutkirurgin på Lindesbergs lasarett. Socialdemokraterna, som leder styret, tänker inte byta riktning.