Om alla gör det så måste det väl vara OK? Antalet svenskar som på något sätt fuskar till sig bidragspengar är stort. Och i stort sett alla känner någon som fuskar eller har fuskat till sig pengar någon gång. Men alla blundar för problemet.
Enligt en helt ny Temoundersökning känner var femte svensk någon som fuskat till sig bidrag i någon form. Samtidigt menar vissa att det är betydligt fler än var femte person som känner till någon bidragsfuskare.
Ser man grannen sno morgontidningen från en annan granne – ja, då är det solklart vad som ska göras. Men om samma granne stolt berättar hur han lurat till sig bidrag han ej är berättigad till – då rycker man på axlarna. Alla gör ju likadant ändå så.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt kommenterar bidragsfusket och nonchalansen från allmänheten som ”ett självkontrollsystem i haveri” i samband med att undersökningen presenterades.
Ond cirkel
Kunde bara en liten del av det omfattande fusket förhindras, så skulle det innebära en stor besparing. Till exempel kunde det ge bättre skolmaterial eller några extra vårdplatser.
I takt med att fusket ökar måste det kompenseras med höjda skatter. Och så fortsätter det: mer fusk – högre skatter. Den onda cirkeln är sluten.
Enligt undersökningen är ändå majoriteten svenskar emot fusket och välkomnar hårdare straff mot dem som utnyttjar systemet på detta sätt. Av de cirka 1000 tillfrågade svarade 78 procent att de vill se hårdare straff. 11 procent av de tillfrågade svarade att de inte vill se hårdare straff mot bidragsmyglare.
Skriv och berätta
Känner du någon som har fuskat med socialbidrag, sjukpenning, bostadsbidrag, underhållsbidrag eller a-kassa? Skriv helt anonymt och ge oss din historia om hur personen i fråga gått tillväga samt vad du tycker om att det fuskas. Skriv till redaktionen här>>
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.