En sång för volleybollen

September månad är här och därmed har alla i vårt avlånga land, med några få lyckosamma undantag, hittat tillbaka till de traditionella vardagssysslorna. Efter en lång semester är det ännu en gång dags för arbete, skola, dagis och för min egen del universitetsstudier. Det blev inte vilka universitetsstudier som helst heller, utan jag har valt att följa mitt enorma volleybollintresse med studier på GIH:s elittränarlinje.

GIH har ett av världens äldsta idrottsbibliotek och oavsett vilken typ av sportnörd man är så kan man hitta många timmars underhållning i biblioteket. Många raster kommer gå åt till att gotta ner sig i alla möjliga typer av idrottsliga analyser och spekulationer, som någon smart person någon gång skrivit ner.

När jag först hörde att detta bibliotek även hade byggt upp en bas böcker för varje idrott så rusade jag raka vägen till volleybollhyllan. Det är absolut inte den mest fyllda hyllan, men den har ändå mycket mer än jag någonsin kunnat önska, både svenskt och engelskt. Något jag dock snabbt noterade vid undersökningen av denna volleybollhylla var att majoriteten av böckerna är skrivna före min födelse. Detta var snart 25 år sedan, vilket får mig att fundera. Har volleybollen dött ut på dessa 25 år?

Ser man till medieövervakningen så är mitt spontana svar ja, kort och gott. För, tråkigt nog, var en av de första nyheterna om volleyboll som skrivits i de svenska stortidningarna på länge den som kom tidigare i somras. Lite oväntat kunde man då läsa om volleyboll i några mediejättar, en nyhet som dock inte hade alls med spelet att göra. Då var det bland andra Sportbladet som skrev om kazakstanska ungdomslandslagsspelaren Sabina Altinbekova som gjort en enorm succé på ungdoms-VM i Taiwan, inte på grund av hennes spel utan endast på grund av hennes utseende.

När detta är de enda nyheter vi får om volleybollen av våra kvällstidningar så är det lätt att man som svensk börjar tro att volleybollen faktiskt är död. Det blir lätt att tro på det signaler GIH:s bibliotek ger mig, att sporten levde glansdagar på 80-talet och nu har rostat bort. Ska man lyssna på det budskapet är det alltså helt ointressant att herr VM för tillfället spelas i Polen och att det, den 23 september, är damernas tur att göra upp om världsmästartiteln i Italien.

Men jag kan glatt meddela alla där ute att volleybollen är i högsta grad levande och mäktig. För ser man till vad som faktiskt händer i världen så är svaret på frågan om volleybollens död ett stort och ekande nej. Det kan hela 62 000 polska fans instämma om. För nu var det endast fem dagar sedan VM i Polen inleddes och under öppningsmatchen skrevs det historia, då man fyllde Polens nationalarena i Warszawa. Har man tid över så tipsar jag alla att gå in på Youtube och lyssna på när alla dessa polacker sjunger polska nationalsången. Det ger en lätt gåshud

Vi har nu en dryg månad kvar till Elitserien börjar och Linde kliver in på plan. Men en tråkig volleybollmånad blir det inte. Världmästerskapen i volleyboll, vare sig det är herrar eller damer som spelar, är ett av de bästa idrottsevenemangen vi kan se. Om du inte är övertygad så fråga de 62 000 polacker, de har aldrig haft en bättre kväll.