1955 gick svenska folket till vallokalerna för att rösta ja eller nej till högertrafikomläggning. Sveriges ja-sida, bestående av näringslivet och majoriteten av regeringen, såg det som självklart att köra på samma sida som de andra länderna i Europa, inte minst med tanke på den ökande trafiken över gränserna. ”Det kommer att bli blodbad på vägarna”, ropade motståndarna.
På valdagen fick de som ville behålla vänstertrafiken en förkrossande majoritet. I Lindesberg röstade 77 procent nej till införande av högertrafik och 20 procent ja. Totalt i riket var nej-siffran ännu högre.
Många år senare tog regeringen saken i egna händer och beslutade, mot folkomröstningens utgång, att högertrafik ändå skulle införas. Resultatet blev färre trafikolyckor på landets vägar trots att nej-sägare trodde tvärtom.
Eurovalet riskerar nu att bli ett nytt val där regeringen i slutänden kommer att kasta valresultatet i papperskorgen och ta beslut själva.
Det är enklare att säga nej till förändringar. Generellt sett hittar man majoriteten nej-sägare till såväl euron som högertrafiken på landsbygden och mindre orter. Det är inte så konstigt eftersom man där oftare saknar kontakt med andra länder. Boende i Stockholmsområdet och södra Sverige har oftare kontakt med euron än folk i inlandet. Likadant var det 1955, ja-sägarna till högertrafik fanns i södra Sverige där de oftare var ute i Europa och fick uppleva högertrafiken.
Det blev inget blodbad när vi gick över till högertrafik, sanningen är att det bara blivit färre och färre dödsolyckor sedan dess.
Läs mer om högertrafikomläggningen
Rysaren som inte blev av
Den som hade sett fram emot en spännande kväll vid TV:n på söndagen kunde snart konstatera att chipsen, dippen och läsken hellre kunde sparas till ett bättre tillfälle. Valet blev inte den rysare många förutspått och ganska tidigt kunde man se hur svenska folket röstat i valet om att införa euron som valuta i Sverige. I Lindesberg fick nej-sidan en förkrossande majoritet. Hela 64 procent sade nej och 33,7 procent ja.
Vårens vinnare av kommunens två näringslivspriser, Lindemaskiner och Solhems Handelsträdgård, har nu fått en plats i det offentliga rummet. Under tisdagen invigdes ”Pristrädet” utanför den gamla Kristinaskolan, där de första hjärtformade löven, som representerar pristagarna, nu ska fästas.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
I höst får förskolebarn i Lindesbergs kommun utforska bokstäver och kreativitet tillsammans med konstnären Ida Rosén Branzell. Med naturmaterial som pinnar, löv och stenar ska de skapa ett helt alfabet av fantasivarelser.
– Det blir ett lekfullt sätt att arbeta med bokstäver, och barnen får själva bestämma hur deras figur ska se ut. Här finns inga regler, säger Ida Rosén Branzell.
INSÄNDARE/DEBATT: Jag skriver det här både som anhörig till en person på särskilt boende i Lindesbergs kommun och som anställd i kommunen. Jag har arbetat dagligen i det system som nu kritiseras i media i snart två år. Därför känner jag att bilden som nu målas upp av systemet behöver nyanseras.
Nu ska Lindesbergs kommun rensa bort trasiga och övergivna cyklar. Syftet är att underlätta framkomligheten för gående, synskadade och rörelsehindrade.
Under onsdagseftermiddagen besökte representanter från Företagarna Bergslagen Lindesbergs kommun, för att överlämna en symbolisk check till kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M). 305 000 000 kronor stod det med feta siffror på checken, för att visa hur mycket pengar kommunens småföretag bidrar med i skatteintäkter – varje år.
– Ett starkt företagsklimat är viktigt för hela kommunen. Små företag. Det största vi har, säger ledamot Marie Selander i ett pressmeddelande.
Miljontals svenska pass löper ut under 2027. Därför uppmanar Polisen nu alla resenärer att förnya sina pass i god tid för att undvika långa köer.
Under det kommande läsåret kommer fordons- och transportprogrammets elever på inriktningen personbil vara en del av ett stort och meningsfullt projekt, där de ska bygga om en bil för ett långt viktigare uppdrag än den haft tidigare. I vår ska den nämligen lämna Lindeskolans verkstad och påbörja sin resa mot Ukraina, där den ska användas som evakueringsbil.
– Om eleverna tycker det är roligt att göra det här, med tanke på syftet också, så kanske det kan bli fler bilar så småningom, säger Lars Edstam.