1955 gick svenska folket till vallokalerna för att rösta ja eller nej till högertrafikomläggning. Sveriges ja-sida, bestående av näringslivet och majoriteten av regeringen, såg det som självklart att köra på samma sida som de andra länderna i Europa, inte minst med tanke på den ökande trafiken över gränserna. ”Det kommer att bli blodbad på vägarna”, ropade motståndarna.
På valdagen fick de som ville behålla vänstertrafiken en förkrossande majoritet. I Lindesberg röstade 77 procent nej till införande av högertrafik och 20 procent ja. Totalt i riket var nej-siffran ännu högre.
Många år senare tog regeringen saken i egna händer och beslutade, mot folkomröstningens utgång, att högertrafik ändå skulle införas. Resultatet blev färre trafikolyckor på landets vägar trots att nej-sägare trodde tvärtom.
Eurovalet riskerar nu att bli ett nytt val där regeringen i slutänden kommer att kasta valresultatet i papperskorgen och ta beslut själva.
Det är enklare att säga nej till förändringar. Generellt sett hittar man majoriteten nej-sägare till såväl euron som högertrafiken på landsbygden och mindre orter. Det är inte så konstigt eftersom man där oftare saknar kontakt med andra länder. Boende i Stockholmsområdet och södra Sverige har oftare kontakt med euron än folk i inlandet. Likadant var det 1955, ja-sägarna till högertrafik fanns i södra Sverige där de oftare var ute i Europa och fick uppleva högertrafiken.
Det blev inget blodbad när vi gick över till högertrafik, sanningen är att det bara blivit färre och färre dödsolyckor sedan dess.
Läs mer om högertrafikomläggningen
Rysaren som inte blev av
Den som hade sett fram emot en spännande kväll vid TV:n på söndagen kunde snart konstatera att chipsen, dippen och läsken hellre kunde sparas till ett bättre tillfälle. Valet blev inte den rysare många förutspått och ganska tidigt kunde man se hur svenska folket röstat i valet om att införa euron som valuta i Sverige. I Lindesberg fick nej-sidan en förkrossande majoritet. Hela 64 procent sade nej och 33,7 procent ja.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.