1955 gick svenska folket till vallokalerna för att rösta ja eller nej till högertrafikomläggning. Sveriges ja-sida, bestående av näringslivet och majoriteten av regeringen, såg det som självklart att köra på samma sida som de andra länderna i Europa, inte minst med tanke på den ökande trafiken över gränserna. ”Det kommer att bli blodbad på vägarna”, ropade motståndarna.
På valdagen fick de som ville behålla vänstertrafiken en förkrossande majoritet. I Lindesberg röstade 77 procent nej till införande av högertrafik och 20 procent ja. Totalt i riket var nej-siffran ännu högre.
Många år senare tog regeringen saken i egna händer och beslutade, mot folkomröstningens utgång, att högertrafik ändå skulle införas. Resultatet blev färre trafikolyckor på landets vägar trots att nej-sägare trodde tvärtom.
Eurovalet riskerar nu att bli ett nytt val där regeringen i slutänden kommer att kasta valresultatet i papperskorgen och ta beslut själva.
Det är enklare att säga nej till förändringar. Generellt sett hittar man majoriteten nej-sägare till såväl euron som högertrafiken på landsbygden och mindre orter. Det är inte så konstigt eftersom man där oftare saknar kontakt med andra länder. Boende i Stockholmsområdet och södra Sverige har oftare kontakt med euron än folk i inlandet. Likadant var det 1955, ja-sägarna till högertrafik fanns i södra Sverige där de oftare var ute i Europa och fick uppleva högertrafiken.
Det blev inget blodbad när vi gick över till högertrafik, sanningen är att det bara blivit färre och färre dödsolyckor sedan dess.
Läs mer om högertrafikomläggningen
Rysaren som inte blev av
Den som hade sett fram emot en spännande kväll vid TV:n på söndagen kunde snart konstatera att chipsen, dippen och läsken hellre kunde sparas till ett bättre tillfälle. Valet blev inte den rysare många förutspått och ganska tidigt kunde man se hur svenska folket röstat i valet om att införa euron som valuta i Sverige. I Lindesberg fick nej-sidan en förkrossande majoritet. Hela 64 procent sade nej och 33,7 procent ja.
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Tusentals incidentrapporter som rör valet 2026 har nått Valmyndigheten de senaste veckorna. Många av dessa incidenter rör valsedlar som försvunnit eller blivit felplacerade. Detta är också något som valsamordnare i Lindesberg rapporterat in flitigt om. Nu när de sista förtidsrösterna räknas berättar valsamordnare Ebba Jansson om kommunens arbete med att hantera problemen.
– Det är såklart jättetråkigt, men det är tyvärr sådant som vi ser när vi jobbar med valet, säger Ebba.
Från Löa hytta till Stripa gruva – under tio år har Bergslagens Spektakelteater låtit historiska miljöer bli scener för sina teateruppsättningar. Nu delar man med sig av minnen från det gångna decenniet i en jubileumsutställning i Aspafallet under helgen 26–27 september.
Efter gårdagens val har man nu ett preliminärt valresultatet i Lindesbergs kommun som visar på förändringar i det politiska landskapet. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna tappar, medan Landsbygdspartiet Oberoende Lindesberg (LPO) ökar stort.
INSÄNDARE/DEBATT: Turerna har varit många. Debatter, inlägg på sociala medier och artiklar i media har avlöst varandra.
INSÄNDARE/DEBATT: Jag har varit medlem i Socialdemokraterna från nittonhundratalet med övertygelsen att Socialdemokraterna står för…
INSÄNDARE/DEBATT: Ibland får man höra ”det händer ju ingenting i kommunen”. Inte för att jag har koll på alla nämnder men i Barn- och utbildningsnämnden händer det mycket. Trots en ekonomisk kris och en demografi där färre barn föds har mycket positivt åstadkommits under denna mandatperiod.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Visa hela artikeln
