Följ med på en resa med skolvardag och fest

Lindeskolans årsböcker har under många år varit en källa till information om vilka och vad Lindeskolan är. Sätter man sig med alla årgångar så blir det några timmars läsning – för att inte tala om alla klassfoton som man kan detaljstudera – i och utanför klassrummet. Har man dessutom en relation som elev eller anställd på skolan – ja, då kan man sitta länge och minnas. Här får du litet glimtar.

Den här artikeln blir också en hyllning till den bortgångne Leif Kalmö, som  – vid sidan av sitt arbete på skolan – höll i trådarna, när årsböckerna producerades och än mer – hans fotodokumentation av livet på Lindeskolan. Njut av hans bilder i bildspelet ovan.

Foto: Leif Kalmö

Visst finns det bilder från skolans vardag i katalogerna, men i årsböckerna tar man gärna upp de litet mer spektakulära händelserna. 1988 – 89 års utgåva visar bilder från Lindeskolanjoggen. I årsboken 1983-84  visades när man från skolans tak ledde massgymnastik på skoltorget under kost- och motionsdagen. Rubriken var ”Höfter fäst”.  Ett år visades isvaksräddning med inlagda pratbubblor – ” jag är livräddare, jag är livrädd, jag är livräddast”. Talangjakter rapporteras det om ibland.

1982 – 83 rapporterade årsboken om  TTF – timme till förfogande – bl a konsert med såväl Örebro kammarorkester och en dansuppvisning av en grupp från afrikanska Zaire. I årsboken 83 – 84 figurerade Cornelis Vreeswijk. I årsboken 85 – 86 rapporterade man om Tårt- och drakfesten. 104 tårtor deltog och de som blev över gavs till Ågården och lasarettet.  I november var det Öppet Hus – Skolans dag. 1985 var det FNs Världsungdomsår. Lindeskolan gav en föreställning om  lektion i kärlek. Behållningen gick genom Operation Dagsverke till två skolor i södra Afrika. Eleverna ordnade kurser, föreläsningar och utställningar.  Vartannat år har skolan ett musikprojekt. Det omfattande musikteaterspelet ”Volund” talar man om än idag och 2002 hette musikprojektet ”Tokfursten”.

Det internationella utbytet har funnits länge och utvidgats. Klasser åker till Polen, Tyskland, Paris…. Man åker regelbundet till det tyska klostret Marienthal. Pilgrimsvandringar med lärare och elever till spanska Santiago de Compostela. 1990 – 91 kom ryska gymnasieungdomar och lärare hit och det blev dansuppvisning. Partnerskolor i många länder.1999 – 2 000 hade Barn och fritidsprogrammet besök av lärare och elever från finska Esbo och tillsammans framförde svenska och finska medverkande en teaterpjäs om Mumin-trollet. En delegation från Lindeskolan var i Esbo och blev väl mottagna.

I årsböckerna får skolans personal utstå mycket. Läsåret 1991 – 92  återspeglades Sovjetunionens fall i årsboken som rapporterade om ”augustikuppen” där lärare utklädda i ”ryska” mössor påstods ha tagit över under rektorns augustisemester.  En urklippsbild i årsboken 92 – 93, som  visar en lärare med armarna utsträckta och böcker i händerna, har texten ”Bättre en utarmad bokhållare än en infotad adjunkt”. Med texten ”Hur fungerar nu den här då? Satans högteknologi” visas bild på lärare funderande över en enkel pryl. De fräckare, mer ”huvudlösa” och ibland insinuanta tilltagen lämnar vi därhän.

Foto: Leif Kalmö

1982 – 83 kan man läsa  ”Lärarna ? Faktiskt människor de med, med mänskliga fel och förtjänster”. Årsboken 83 – 84 hade en avskedsintervju med rektorn inför pensioneringen och han konstaterade att när han började som lärare var läraren allena-rådande och flickorna neg och pojkarna bockade om rektorn kom in i klassrummet.

I årsböckerna – som gjorts av en redaktion med elever – finns också självdistans ( självinsikt ?) eller tjyvnyp mellan elever. Ett år hade talangtävlingen temat ”Tänk på varandra” och i årsskriften noterades att även ”naturvetare kan tänka”.  Det är mycket fotoklipp-collage i många årsböcker. 1994 tog eleverna ut svängarna och drev med sig själva – ”hoppas jag hinner räta ut bilen innan pappa kommer” och med undervisningen -”Kan du böja verbet pinka ? Pinka pank ruinerad”.  1982 – 83 kunde man läsa en betraktelse över hur det är att komma från högstadiet. ”Längesen nu: gymnasist, ingen barnrumpa längre ”. I årsboken 92 – 93 utses vinnare i löjligaste klassbilden  och publiceras bilder från flott-tävlingen. Något år gavs också tips hur man fjäskar för lärarna. 90 – 91 konstaterar redaktionen att ”skolan har fler gymnasier än du tror – bridgegymnasiet, tomte- gymnasiet och avslappningsgymnasiet”.

Anette Wiklund sitter på elevregistret och det har hon gjort sedan hon började på Lindeskolan hösten 1980. Hon är assistent – kanslist hette det när hon började – och hon trivs verkligen här.
Hon började som elev 1974 och gick 3-årig ekonomisk linje. Hon hade ett tag tankar på att prova på annat och kom in på vårdutbildningen, men tackade nej.  När hon började med skoladministrationen, så handlade det om elevregister på A4-kort, där alla uppgifter om eleverna fanns på en sidan och på den andra sidan fanns noterat elevernas betyg. Idag finns det i datorn och Anette Wiklund har fått mer ansvar i sitt arbete.
– Jag har mer elevkontakt nu t ex när eleverna väljer individuella val, säger hon.

Lindeskolans årsböcker har en blandad stil som förändras över tiden. Här finns alla klassbilder – som man gärna detaljstuderar – om man har en relation till skolan. Ibland är de ganska traditionella- rakt upp och ner – ibland tar man ut svängarna och blir lustiga, listiga eller vågade. Ibland blir bilderna litet mer lössläppta – eleverna poserar, ligger , tränger ihop sig och ibland poserar lätt klädda – ”priset” tar väl  killarna i en teknikklass  ”endast iklädda” attachéportföljer. Årsboken 2000 – 2001 visar en klassbild från bassängen på Energikällan.

Läsåret 1978 – 79 visar ett mode som är murrigt, hemvävt och långt hår ( också på en del manliga lärare)  – gott om unga pojkar som såg ut som Ted Gärdestad. Det är utsvängt och storblommigt. Ett år poserar teknisterna i T3B framför ett lok och konstaterar att de alltid är ”på rätt spår”

I årsboken 82 – 83 bryter man första gången med den traditionella skolkatalog-traditionen. Inte bara klassfoton utan här finns också en årskrönika, där man i text och bild berättar litet om vad som hänt på Lindeskolan – semmelbak, dans och pluggande…

Foto: Leif Kalmö

1985 – 86 krävde elevkåren en bättre klassrumsdemokrati, bättre arbetsmiljö och bättre skolmat. Och en drogfri lussevaka. Man konstaterade också vissa framgångar – hårtork i gymnastiken, filmjölk i matsalen och jukebox i cafeterian. I årsboken 92 – 93 konstaterar elevrådet att ” när de invanda mönstren bryts kan helt nya världar uppstå”.  I årsboken för 1994 – 95  noterar elevrådets ordförande att skolan har ”nyrustade och fräscha lokaler och det är därför viktigt att vi är varsamma om våra tillgångar” och att ” vi visar respekt är minst lika viktigt”.

1993 – 94 infördes det nya gymnasiet. och årsboken för det läsåret visade både nybyggen och ombyggen. 1996 – 1997 redovisar årsboken 1 500 elever 120 lärare och andra medarbetare och senare konstateras att Alnängsskolan – omvårdnadsprogrammet – har slagits ihop med Lindeskolan.

Många av läsåren kan man rapportera om genomförda eller planerade byggen på skolan. Lindeskolan växte. 1989 – 90 presenteras 70 klasser ! Då räknar man in Komvux, Alnängskolan och Gymnasiesärskolan. Samma år skriver Leif Kalmö  ”Franska Revolutionen firade 200 år och Lindeskolan 25” .I Sverige var det lärarstrejk men Lindeskolan stod utanför.

Mer bilder och presenterade på ett annat sätt kan du se i den utställning som Siv Kalmö och Inger Ohlsson gjort och som kommer att finns hela sommaren i bibliotekets foajé från veckan efter skolan har slutat.

70-talet utanför Lindeskolan

Det hände också saker utanför Lindeskolans väggar under 70-talet. 18 februari 1970 brann det på Kungsgatan i den 30-gradiga kylan.  Sju personer blev hemlösa och flera affärer förstördes. Foto: Arne Pettersson

Som nybliven partiledare besökte Olof Palme Lindesberg 1970. Från 1971 var Lindesberg en ny storkommun, sedan Fellingsbro, Frövi och Ramsberg inlemmats. 1972  startar Volvo den fabrik som idag heter Meritor. Man valde att expandera i Lindesberg för i Köping där man led av arbetskraftsbrist och för stor personalomsättning.

1974 får Lindesberg en ny brandstation och två nya varuhus, men samma år lägger Sandströms skidfabrik ner.

1977 drabbades Lindesberg av en rejäl vårflod – under tre veckor rasade broar, brast dammar, källare översvämmades och åkrar stod under vatten. Lindessjön nådde rekordnivån 2,32 meter över normala vattenståndet. 1979 blev lasarettet mer än dubbelt så stort efter en stor utbyggnad.

1979 inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA. I Bergslagen började det gå dåligt för gruvbolagen i den internationella konkurrensen. Stripa Gruv AB beslutade 1977 att sluta med brytningen och gruvan blev uppmärksammad för de undersökningar som gjordes där för att se om det gick att förvara utbränt kärnbränsle där. Stråssa fick en nådatid till början av 80-talet.