Teater har många kanske varit på tidigare, men att föreställningen sker i en buss hör troligtvis inte till vanligheten. Abellis Magiska Teater packade sina dockor och reste från Stockholm till Lindesberg för att visa dockteaterföreställningen ”Den förtrollade sparven”.
Teaterbussen står i Flugparken och det känns spännande att få kliva in, inte för att åka någonstans utan slå sig ner och se en föreställning. Den färggranna bussen anlände i sent i onsdagskväll och har sedan dess spelat flera skolföreställningar. Den här eftermiddagen var den offentliga föreställningen lagd och intresset för dockteater existerar definitivt. Dockorna man spelar med är gjorda i samma stil som klassiska japanska bunkarudockor, en teknik som har mer än 400 år på nacken. Bussen har turnerat 32 år och spelat över 5000 förställningar i just bussen, den rullande scenen har också besökt många olika platser i hela Europa. Man spelar också i vanliga lokaler utan hjul, så erfarenheten den sitter där den ska.
– Idag ska ni få se en dockteaterföreställning, det är en japansk saga som heter ”Den förtrollade sparven”, berättar Anders Olsson som turnerar runt tillsammans med Fatima Olsson.
Innanför dörren får man kliva ur skorna och ställa upp dem på hyllan, och det är väldigt dovt ljus så det tar en stund innan ögonen hinner vänja sig sådär riktigt ordentligt. Barnen sitter längst fram, de vuxna som är lite längre intar de bakre platserna. Men bussens publikrader sluttar, precis som på biografen. När det är vuxna och barn blandat får det plats ungefär 40 personer, när det enbart är barn går det in några fler, då sväljer bussen runt 50 stycken knattar.
– Den är väldigt spännande och inte en utpräglad barnföreställning Det är lite läskig, framförallt mot slutet. Men de flesta brukar tycka att det är roligt att bli lite rädda, säger Anders.
– Men det är ingen fara, vi håller i dockorna och blir det för spännande kan man alltid blunda, betryggar Anders barnen som ivrigt väntar på att föreställningen ska börja.
Tvillingarna Nellie och Tilda Strand, 6 år gamla, är här för att se föreställningen tillsammans med sin farmor, och det är inte första gången som Tilda är på teater.
– Jag har varit förut, fast med mitt gamla dagis, det ska bli spännande!, säger Tilda och farmor håller med.
På väg in i bussen med farmor! Foto: Ida Lindkvist
Ljuset slocknar helt och för några sekunder är det alldeles mörkt, det är till och med svårt att urskilja vem som sitter bredvid. Men så glider ridån isär och från scenen strömmar ett varmt ljus. Det är skickliga händer som får dockorna att röra sig. Och något annat som rör sig då och då är bussen, för om någon av åskådarna känner att de behöver förändra sin sittposition, jo, då vet de andra också om det. Men det är mysigt och mystiskt, och Sara Sporre som ordnade så att bussen tog ett stopp här i Lindesberg, från Kulturenheten, är säker på att bussen egentligen är magisk på riktigt.
– Jag tror att det är en magisk buss, man kan aldrig tro när man står utanför att det ska på plats så mycket folk, säger hon med ett leende.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
