Gemensamt kan de nå långt

Den dubbla sportlördagen blev aldrig någon större publiksuccé. Det kom 425 personer till arenan för att se LIF Lindesberg ta stryk av Skånela och inte fler än 284 själar tog plats i Lindehov för att se Lindlöven ta tre i allra högsta grad jätteviktiga poäng i mötet med Nybro Vikings.

Men det var kanske inte så mycket annat att vänta. Brandgult har ju effektivt sumpat sin publiks förhoppningar och sina egna möjligheter att upprepa fjolårsvårens positiva avslutning med ett häftigt kval och Lindlöven hade efter förlusten i måstematchen mot Borlänge satt sig i ett ytterst prekärt läge i botten av den södra Allettan.

Det var inte direkt förutsättningar som övertygar en tveksam publik.

Man kan väl också anta att besvikelsen över den tama insatsen och förlusten i handbollsmatchen mot Skånela gjorde att några marginalåskådare tappade sugen och skippade att fortsätta lördagen i sportens tecken med hockey i Lindehov. Ingen kan i så fall klandra dem.

Men även om Lindesbergs lag har haft svårt att leverera glädjande resultat den här säsongen (mer i LIFs än i Lindlövens fall sett till förutsättningarna) måste det ändå understrykas att initiativet med en biljett till båda matcherna var ytterst positivt.

Att klubbarna efter att tidigare under säsongen ha uppmärksammat att deras matcher på hemmaplan krockade på tok för ofta och därmed konkurrerade med varandra snabbt inledde en dialog och hittade en lösning redan under innevarande spelår sänder fantastiska signaler.

Det blev ingen publiksuccé under helgen som passerade, men att LIF Lindesberg kunde flytta starttiden för sin match och att dubbelbiljetten erbjöds redan den här säsongen skapar ordentlig tillförsikt inför fortsättningen.

– Att hitta en gemensam linje. Bara en så enkel sak som gemensamma biljetter är en bra start, sa LIFs klubbchef Anders Nyman till Lindenytt.

En mycket bra start och kunde man med (nåväl) kort varsel få till den här typen av lösning redan under våren borde man kunna samarbeta väldigt mycket mer framgent.

Med tanke på Lindesbergs storlek är LIF och Lindlöven två ganska prominenta aktörer i den svenska sporthierarkin och jag är övertygad om att de två föreningarna kan lära väldigt mycket av varandra bara genom att sitta ner och utbyta erfarenheter. Brandgult drömmer om att en dag ta sig tillbaka till landets högsta liga. En dröm som trots årets ganska tröga resultatutveckling inte alls är att betrakta som en utopi. Lindlöven har försiktigt börjat uttala en målsättning om att nå Hockeyallsvenskan. Det är, med tanke på vilka storheter man har att tampas med, att spänna bågen högt, men det är inte helt orealistiskt.

Men jag är helt övertygad om att ifall de två föreningarna samarbetar så kommer båda de där målsättningarna att infrias betydligt tidigare än om de inte gör det.

Att den processen är igång tycks lovande.

Det blev ingen publiksuccé i helgen, men jag skulle vilja påstå att det var en succé just bara att föreningarna kom till skott redan i år.