Grand Prix står för dörren efter några veckors spelledighet. Katrineholms Duveholmshall kommer fyllas av volleyboll och på måndag klockan 15:30 slås första serven. Förutom själva serietiteln så är Grand Prix det enda kvar som elitserieklubbarna kan vinna. Engelholm ser ut att gå mot vinst i år men Linde har sina chanser, allt hänger på ortens nya brasse.
Tittar vi på årets upplaga av Grand Prix så finns där inga överraskningar. Visserligen hade Svedala kunnat knipa Katrineholms plats, men ser man till nivåskillnaden mellan lagen så är allt i sin rätt med Katrineholm i ledningen. Engelholm, Hylte/Halmstad, Linde och Katrineholm är helt klart Sveriges fyra starkaste lag.
Engelholm ser ut att vara oslagbara. De går in i Grand Prix utan att ha förlorat en enda matcher på hela hösten, ett högst imponerande resultat. Förklaringen till Engelholms framgång skulle jag vilja säga är den vanliga förklaringen på framgång i svenska volleyboll de har dem bästa svenska spelarna. Det brukar vara en väldigt liten skillnad mellan de proffs som kommer till Sverige. Alla blir stjärnor och toppspelare i sina respektive klubbar men sällan är det någon av dem som, sett till serien i stort, är överlägsen de andra. Utav de lag som spelar Grand Prix så brukar alltid alla fyra ha en fylld kvot av utländska spelare, vilket är läget även i år. Vilket lag som blir det bästa handlar sedan om vilket utav dem som har de bästa svenska spelarna. Jag trodde inför säsongen att det skulle bli Katrineholm men det verkar ta längre tid för dem att spela ihop sig än förväntat och något verkar inte stämma, kanske gick de in i serien med lite för högt självförtroende. Däremot har Engelholms svenskor, trots deras ringa ålder, hållit en nivå över förväntningar vilket resulterat i att de står obesegrade. Linde har riktigt starka utländskor, kanske seriens bästa, men tyvärr sänktes nivån på de svenska spelarna för avsevärt i och med Sara Malmlövs avhopp. Jag tror därmed att den absoluta toppen kommer bli svår att nå. För Hylte/Halmstads del är min tolkning att deras proffs inte håller måttet. De har köpt in två amerikanskor som inte har imponerat. Ett litet problem för Hylte/Halmstad är även att de har en svenska som passare. De är därmed det enda laget i Grand Prix som inte har en utländsk spelare på passarpunkten, om man bortser från att Ange Zakarauskaite-Landins nyss fått svenskt pass. Dock är Katarina Persson en väldigt duktig spelare och hon hade troligtvis redan varit i landslaget om hon inte hade blivit långtidsskadad för några år sedan.
Om jag skulle bes tippa Grand Prix så måste jag säga att allt talar för en relativt enkel Engelholmsvinst. Det kommer nog lätt slå ut Katrineholm i semin och kommer komma med gått självförtroende in i finalen. I andra semin handlar allt om Linde och framför allt om fröken Brasse. Om Yslany Kelly har hittat in i laget så är jag övertygad om att Linde är bättre än Hylte/Halmstad, allt handlar bara om hur väl de tränat under vinteruppehållet. Om Linde sedan kan hota Engelholm är jag väldigt tveksam till, men lyckligtvis är idrotten full av överraskningar.
Handbollens Division 1-serier tog sina premiärmatcher i Lindesberg under söndagen. Damerna var först ut och var helt överlägsna med en 13-målsseger. Herrarna ville inte vara sämre och även om det fanns nerver på planen inom matchens första minuter, så blev det en utklassning av LIF Lindesbergs unga herrlag som markerade att det kan bli en kvalitetsfylld säsong framåt.
– Alla vill mycket så det är roligt att få vara med i det här gänget, säger Karl Zetterlund.
På lördag går årets upplaga av Linde Judo Open av stapeln i Lindesberg arena. För tredje året i rad har antalet anmälda passerat 500-strecket, med råge. Dessutom får man den här gången besök av utländska klubbar från Nederländerna, Norge och Danmark.
– Det kommer bli en judofest utan dess like, säger Johan Orrbo.
Helgen 5-9 augusti kommer det råda judofeber i Lindesberg arena, då atleter från hela världen gör upp om medaljerna i Downs-VM i judo. Förutom ett spännande världsmästerskap kommer det bjudas på en internationell judofest, fylld av idrottsglädje och gemenskap långt över landsgränserna.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Det är ett stort intresse för att följa det svenska herrlandslaget i fotboll inom den pågående VM-turneringen i Nordamerika. Med blandat resultat för Sveriges fotbollstrupp så går landslaget in för en ödesmatch mot Japan som har avspark klockan 01.00 svensk tid, bara en timme in på fredagen. Trots den sena tiden på dygnet så välkomnar Main Event alla Lindesbergare för en häftig fotbollsfest.
– Klockan 01.00 är en klart bättre starttid än klockan 04.00, hälsar Eddy Fransson.
Det årliga Midsommarloppet avgjordes under lördagen där Robert Bergh gick segrande hem med sin egentränade Love to Know. Hästen var högt betrodd till att ta hem slutsegern, framförallt efter att man inledde dagen med en seger i sitt tidiga uttagningslopp på rekordtiden 1.09,9! Den femåriga valacken blev därmed den första hästen att passera 1.10,0-gränsen på Fornaboda.
– Det här kommer man att komma ihåg framöver, säger Robert Bergh.
Judodräkter, hockeyskydd och fotbollsskor fick ge plats åt stiliga kostymer och vackra klänningar, när årets Idrottsgala gick av stapeln på Lindeskolan under onsdagskvällen. En gala där årets främsta prestationer bland eleverna på Idrottscollege utsågs, under mycket festliga och glamourösa former.
Under SM-veckan i Umeå avgjordes bland annat svenska mästerskapen i armbrytning, där Lindesbergs kommun fick hela tre nya medaljörer. Tre unga killar, som fortfarande är i början av sin karriär, och inte ens 18 år fyllda, visade prov på både styrka, uthållighet och pannben när de sammanlagt plockade hem sex medaljer i olika valörer.
– Det var superroligt och spännande, men inte lika nervöst som jag trodde, säger Roderick.