I början av december kunde vi berätta att Lindesbergs kommun beslutat att återuppta arbetet med ombyggnaden av Kristinavägen. Preliminär byggstart sker våren 2010. Men under upphandlingsförfarandet som pågår fortfarande, har man ännu inte bestämt sig för hur själva utformningen skall vara – och då i synnerhet gällande hastighetsdämpande inslag som de hett debatterade guppen.
Så snart tjälen går ur marken är det tänkt att ombyggnaden skall fortsätta mellan korsningarna Skolgatan i norr till Prästgatan i söder. Klart är att det skall följa det nuvarande konceptet, men detaljerna kan komma att förändras. Även om det handlar om ”små detaljer” så har dessa fått stora följder: guppen. Det har talats om allt från skador på bilar till krossade rutor och spräckta husgrunder på fastigheter längs med vägen.
Någon gång under våren skall man ha kommit överens om hur Kristinavägens utformning blir. En av de engagerade är kommunalrådet Anders Larsson.
-Det gäller ju att hitta lösningar som ger trafikanter, cyklister och fotgängare lika goda förutsättningar att ta sig fram i centrum. Och det handlar därför mycket om säkerheten också. Jag är inte övertygad om att gupp är det bästa för att hålla nere hastigheten på gatan och därför pågår diskussioner nu om alternativa lösningar, säger Anders Larsson.
Kommunalrådet understryker att begreppet gårdsgata inte är helt främmande. Han menar att den korta sträckan på Bytesgatan är ett utmärkt exempel.
-På en gårdsgata får man ett lugnare tempo eftersom fotgängare har företräde. Nu säger jag inte att det här förslaget är det bästa för just Kristinavägen, men det kan vara värt att tänka på nu när vi ändå står inför frågan om Kristinavägens framtid, förklarar han.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.