Hemvävt är den rätta vägen

Joakim Bååk spelade sin sista hemmamatch i arenan innan det blir dags att lägga karriären på hyllan. Det var väl för väl att det blev en seger, sortin blir så mycket mer minnesvärd då. Nu kan handbollsfesten borta mot Anderstorp i slutomgången inte bli annat än en angenäm historia för niometaren.

29 år är naturligtvis ingen ålder att lägga av, finns hälsan och motivationen kan handbollsspelare hålla på bra mycket längre än så. Men den rutinerade bollspelaren har tagit ett moget beslut att sätta familjen före sporten och det är omöjligt att inte sympatisera med det. Det är naturligtvis helt rätt. Och när allt ska sammanfattas blev återkomsten till brandgult nog viktigare ur kulturbärarsynpunkt än ur rent spelmässig handbollsdito. Skador har stört. Han har inte alltid kunnat matchas fullt ut och de två säsongerna har blivit lite upphackade.

Men som symbol har Joakim Bååk varit precis det som en klubb som LIF Lindesberg kan sträva efter att stå för. Kulturbäraren, den skicklige handbollsspelaren som kommer från de egna leden och som har visat hjärta för föreningen. Att han efter utflykter i fina klubbar som Lugi, H43 och Hammarby valde att komma hem och avsluta karriären på hemmaplan betyder mycket.

Det tål att upprepas, brandgult bygger mycket hemvävt, det är så man måste jobba. Många i a-truppen har en fostran från föreningen och vet vad det innebär att bära klubbens färger. Årets resultat i handbollsallsvenskan har varit en ordentlig missräkning, men när det blev kvalspel ifjol var det till stora delar samma manskap som bar laget. Det finns handbollskultur i Lindesberg.

Därför är det extra roligt att herrjuniorerna har kvalificerat sig för finalspelet i USM som avgörs i Malmö 12-14 maj. Ett finalspel där motståndet kommer utgöras av Sävehof, Ystads IF, Alingsås, Kristianstad, Guif, Aranäs och Lugi. Föreningar som samtliga har det gemensamt att representationslagen spelar i Handbollsligan.

Att LIF Lindesberg som enda klubb med a-laget utanför det riktiga finrummet finns representerade där är ett mycket gott ett exempel på att det är en bra kull på gång. Att det finns en återväxt som gör skäl för stor framtidstro. Juniorer som garanterat har mått gott av att kunna se upp till kulturbärare som Joakim Bååk som visat att steget från Lindesberg och ut i den stora vassa handbollsvärlden inte behöver vara särskilt långt.

Ynglingarna som om en dryg månad ger sig in i karriärens förmodligen häftigaste matcher så här långt är kanske samma killar som vi om tio, femton år hyllar som viktiga kulturbärare när de väljer att lägga karriären på hyllan.

Förhoppningsvis sker det då också i brandgult-stassen.