Då den nuvarande ekonomiska prognosen för Region Örebro län pekar på ett underskott på cirka en miljard kronor, har man i regionfullmäktige beslutat om en höjning av avgifterna för bland annat Folktandvården. Detta innebär en tioprocentig höjning av patientavgifterna från och med den 15 januari 2024, meddelar Region Örebro län i ett pressmeddelande.
Den ekonomiska prognosen för Region Örebro län pekar mot ett underskott på cirka en miljard kronor vid årets slut. För att möta detta underskott har regionfullmäktige beslutat om en skattehöjning på 75 öre samt en tioprocentig höjning av Folktandvårdens, kollektivtrafikens samt hälso- och sjukvårdens avgifter.
I enlighet med med detta har folktandvårdsnämnen nu beslutat om en ny prislista för cirka 250 åtgärder inom Folktandvården som kommer att börja gälla från 15 januari 2024.
– Det osäkra omvärldsläget och den tuffa ekonomiska situationen tvingar oss att vidta åtgärder för att på sikt få en ekonomi i balans. En åtgärd är den tioprocentiga höjning som fullmäktige beslutade om och sedan gav oss i uppdrag att genomföra. Vi fortsätter också med vårt utvecklings- och förbättringsarbete inom samtliga verksamhetsområden, säger Kristine Andersson (S), ordförande i folktandvårdsnämnden i ett pressmeddelande.
I verksamhetsplanen med tillhörande budget för år 2024 ligger ett stort fokus på den bekymmersamma ekonomiska situationen.
– Under nästa år kommer vi att fortsätta det arbete vi påbörjat för att få en ekonomi i balans samtidigt som vi hanterar de övriga utmaningar som Folktandvården står inför. Det handlar bland annat om att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och om att fördela våra resurser på ett bra sätt över länet, säger Emilia Molin (C), vice ordförande i folktandvårdsnämnden.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.