För hundra år sedan fick Lindeborna möjlighet att elektrifiera sina hem och sina arbetsplatser. Tidningarna svämmade då över av annonser för lampor och elartiklar och åren innan hade 300 stora träd fällts i Stadsskogen för att bära eltrådar från Ringabyfallen. 1914 var året då Lindesbergs elverk startade och har sedan dess bara växt och blivit större. -I dessa dagar känns det rätt bra att tänka sig att vi redan från början producerade energi på ett miljövänligt sätt, säger Anders Anté, VD Linde energi. Under hela resan har elen producerats av vatten från nära vattendrag och den miljötanken ger oss möjlighet att växa de närmaste åren.
I början av 1900-talet började små kraftverk växa upp lite här och där i Bergslagen. I Lindesberg var det under flera år diskussioner om kommunen skulle ta på sig en elektrifiering av staden och till slut beslöt man att köpa Ringabyfallet 1907. Sju år senare stod vattenkraftverket färdigt och ett elnät var utbyggt över hela staden. Stadsskogens största och finaste träd fick offras då 300 stycken fälldes till elstolparna. Stadens affärer fick ett uppsving med helt nya produkter att sälja då elbelysning blev populärt.
Linde energis hundraåriga historia präglas av utbyggnad, sammanslagningar av andra kraftbolag och utveckling. Exempelvis slogs Frövi kommun samman med Lindesbergs 1971 och elverket togs över av Lindesbergs elverk. Detta var samma år som Volvo kom till Linde och behovet av energi ökade stort. En annan milstolpe var utbyggnaden av fjärrvärme 1984. Metoden att nyttja spillvärmen från Billerud Korsnäs till att värma villorna i Lindesberg blev väldigt uppmärksammad i Sverige och miljöminister Anna Lindh kom på studiebesök. 1993 blev Linde energi så ett eget kommunalt vinstdrivande bolag.
– Affärsidén har hela tiden varit att så långt det går sälja el som producerats via vattenkraft, berättar Anders Anté. Vi vill fortsätta växa och har lagt ett bud på ett närliggande elbolag. Dessutom måste den miljöriktiga energiproduktionen öka.
Dagens elmarknad har förändrats radikalt sedan Lindesbergs elverk startade. Den är helt avreglerad och nät- och elpriserna bestäms av marknaden. Dominerande aktörer är stora de energibolagen som äger en stor del av näten.
– Det är en oerhört tuff och konkurrensutsatt marknad, säger Anders Anté. Vår chans är att fortsätta att konkurrera med miljövänliga energialternativ och att fortsätta att stötta industrierna i deras omställning från fossila bränslen till hållbara.
– Men på lång sikt måste även Linde energi växa för att överleva, menar Anders Anté. Om fem år ser jag framför mig att bolaget är dubbelt så stort som idag.
Under 2014 firar Linde energi sitt jubileum bland annat genom utgivningen av en jubileumsbok som blir färdig senare i vår. Boken skildrar historien och männen bakom Lindesbergs elverk under från 1900-talet och framåt.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.