Jens Frank från Lindesberg utbildar varje år hundratals hundekipage världen över, där några av kunderna är den amerikanska polisen och det tyska försvaret. Tillsammans med Lotta Nilsdotter från Skinnskatteberg söker han också efter droger på skolor och arbetsplatser för att göra samhället säkrare. Samtidigt strävar han efter att höja nivån på tjänstehundsekipage, för att kunna behålla det viktiga förtroendet.
– Om vi kan bidra till att höja den allmänna nivån ett eller två hack är jag jättenöjd, kan vi dessutom göra det svårare att sälja och använda droger är det ännu bättre, säger Jens.
Sedan slutet av 90-talet har Jens Frank arbetat vid Grimsö Forskningsstation, där han främst studerat problemen med angrepp av varg, lo och björn. Tidigt använde man sig av hundar i arbetet med att hitta rovdjursdödade tamdjur och han fick även ansvar över de statliga rovdjurshundekipagen, där han också blev ett av teamen.
– Det ledde till att vi började jobba med utbildning och utveckling av tjänster, vilket gjorde att vi fick vi mer och mer samarbeten med andra myndigheter som försvaret och polisen. Sedan har vi mer och mer börjat arbeta med att forska kring tjänstehundar, förklarar Jens.
Då universitet uppmuntrar forskare att interagera med det övriga samhället, startade Jens tillsammans med Jessica Åberg institutet SWDI, Scandinavian Working Dog Institute, för att kunna bedriva den typen av utbildning och utveckling som de ville. Sedan 15 år tillbaka håller de kurser för både polis och militär över hela världen, och för några år sedan startades en filial för att tillhandahålla kvalitetssäkrade sökhundsekipage för narkotikasök, men även sprängmedel.
– Just nu har vi samarbete med det tyska försvaret för att ta fram minhundar som ska kunna skickas till Ukraina. Då kan man skicka hunden från en skyttegrav med en GPS på ryggen för att söka av områden och på sätt få en fri väg. Men vi utbildar även så kallade kamerahundar som kan dirigeras för att med kamera rekognosera och söka efter sprängämnen eller människor, berättar Jens.
Varje år utbildar Jens hundekipage i olika europeiska länder. Men även den amerikanska polisen vänder sig till Jens, då de letar efter bra och pålitliga polishundar, där Labradorer står högst på önskelistan.
– Den amerikanska polisen behöver just nu jättemycket sökhundar, både för bomber och narkotika. De efterfrågar framförallt Labradorer, då de ger ett vänligare intryck än till exempel Malinois eller Schäfer, med deras hängande öron.
I filialen som bedriver bland annat narkotikasök finns också Lotta Nilsdotter. Hon blev färdig hundpsykolog 1999, och har sedan dess arbetat heltid inom hund. För 10 år sedan utbildade hon sig hos SWDI, där hon nu tillsammans med sina hundar är certifierade.
– Jag är lite fast i den världen sedan dess. Det är så otroligt roligt och givande att hålla på med hund och framförallt nos. Kan man då använda hunden på ett bra sätt är det ju fantastiskt, säger hon.
Både Lotta och Jens har varit ute på både skolor och många större arbetsplatser med sina hundar, för att göra en insats i kampen mot drogerna. Hittills har de lyckats hitta narkotika vid varje söktillfälle, något som kan verka skrämmande, men som också bevisar hur användbara hundarnas nosar faktiskt är.
– Eftersom användandet av droger har ökat, och är ett jättestort problem idag, känner vi att kan man på något sätt hjälpa till, så gör vi det. Det är värt att ha hundar på sådana ställen, både i förebyggande syfte, men också för att faktiskt hitta narkotika, berättar Lotta.
Jens poängterar att det dock finns ett stort problem i branschen, som på sikt kan riskera förtroendet för tjänstehundar överlag.
– Det finns många entusiaster som vill arbeta med sina hundar, och det är jättebra, men alla hundar är inte lämpliga för att bli tjänstehund. Det vi måste ha är en hund som kan jobba timme ut och timme in med hög intensitet, annars riskerar man att devalvera förtroendet för tjänstehundar i stort, säger Jens.
– Det finns ingen konsekvens om en narkotikahund inte hittar droger, som det gör med en sprängämneshund, för då smäller det, förtydligar Lotta.
Detta väckte en drivkraft att ta fram en certifiering, för att säkerställa att ekipagen håller en optimal nivå. Två gånger om året åker man därför till Holland, där hundarna får söka efter riktig narkotika, och måste klara en rad olika sökmoment för att klara sina prov. Däremellan underhållstränar man på föremål som är kontaminerade med riktig narkotika.
– Alla oberoende studier visar att om hundarna är tränade på så kallade pseudopreparat, vilket är det som finns att tillgå i Sverige, så missar de ofta den riktiga narkotikan. Om vi kan bidra till att höja den allmänna nivån ett eller två hack är jag jättenöjd, kan vi dessutom göra det svårare att sälja och använda droger är det ännu bättre, säger Jens.
Det räcker dock inte med att hundarna är fenomenala på att söka, de behöver också ha en rad andra egenskaper för att kunna bli en utmärkt sökhund. Bland annat ska de vara lätta att motivera, mycket sociala och uppskatta att även okända människor klappar och kelar med dem. De ska även vara orädda och inte ha något emot att arbeta i miljöer där såväl höjder, som plötsliga ljud och rörelser förekommer.
– Konceptet är välbeprövat och okomplicerat, men det innebär inte att det är enkelt. För att hålla hunden bra behöver man träna dofter, göra miljösök och hålla den i god fysisk form. Det går inte att toppa formen på en sådan här hund, de måste alltid vara på topp eftersom det är ett ständigt pågående jobb, avslutar Jens.