Vandalism, skadegörelse, rackartyg, jävelskap. Oavsett vad man väljer att kalla sattyget stadens invånare kan beskåda i form av färgkladd, trasiga skyltfönster och som senast, Syndikalisternas propaganda, så är ett säkert: Det är en börda för skattebetalarna.
Många tidningsnotiser har gått sedan den första ”klotter-taggen” dök upp nere på de nymålade fastigheterna i rondellkvarteret samt stationsområdet. Och fortfarande har ingen fått sota för otyget. Mängden klotter är idag mycket omfattande.
Skadegörelsen drabbar såväl fastighetsägare som skattebetalare. Att sanera klotter och laga sönderslagna fönster, papperskorgar med mera, är inte billigt.
Med anledning av det ökade ofoget så har nu Lindesbergs kommuns ekonomichef, Lennart Jansson, påbörjat en undersökning för att få klarhet i hur mycket skattemedel som rinner ut i sanden på grund av skadegörelserna.
-Jag vet inte hur stora summor det rör sig om, men det är något jag själv vill få svar på och därför kommer jag kontakta berörda fastighetsägare samt BKT.
Lennart Jansson hoppas snarast få svar på kostnadsfrågan och att det kan vara ett vettigt underlag att påvisa att problemet med skadegörelserna faktiskt är en kostnadsbörda och en skamfläck för staden.
Att råda bot på de så kallade småbrotten har visat sig svårt eller nästan omöjligt. Men under åren verkar åtminstone en handfull näringsidkare och fastighetsägare fått nog och har försökt att få till stånd en diskussion. Bland annat har förslag kommit om att alla fastighetsägare, butiksägare och allmänheten skall gå samman och verka mot skadegörelserna. Ett av förslagen bygger på att alla hjälper till att bygga upp en ”pott”, en gemensam kassa som bland annat kan användas för att betala ut belöning till personer som tipsar om vem eller vilka som håller på med skadegörelser som t ex klotter. Potten skulle också kunna vara till hjälp för att sanera fastigheter.
Andra förslag som också prövats i verkligheten – dock ej i Lindesberg – är att bygga upp en så kallad ”tagg-bank”, ett register med bilder där samtliga klottersignaturer finns med och som folk kan tipsa polisen om.
Dessutom har man också registrerat alla som handlat sprayburkar ute i butiker och på bensinstationer.
I Stockholm har man numera en ”klotterjour”, ett journummer dit folk kan ringa och tipsa om nytt klotter som dykt upp. Klottret saneras då senast 48 timmar efter inkommet tips. Modellen bygger på att klottraren tröttnar på att arbeta i flera timmar på en ”tjusig” målning som saneringsfirman fimpar innan den hunnit härda ordentligt.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.