Vandalism, skadegörelse, rackartyg, jävelskap. Oavsett vad man väljer att kalla sattyget stadens invånare kan beskåda i form av färgkladd, trasiga skyltfönster och som senast, Syndikalisternas propaganda, så är ett säkert: Det är en börda för skattebetalarna.
Många tidningsnotiser har gått sedan den första ”klotter-taggen” dök upp nere på de nymålade fastigheterna i rondellkvarteret samt stationsområdet. Och fortfarande har ingen fått sota för otyget. Mängden klotter är idag mycket omfattande.
Skadegörelsen drabbar såväl fastighetsägare som skattebetalare. Att sanera klotter och laga sönderslagna fönster, papperskorgar med mera, är inte billigt.
Med anledning av det ökade ofoget så har nu Lindesbergs kommuns ekonomichef, Lennart Jansson, påbörjat en undersökning för att få klarhet i hur mycket skattemedel som rinner ut i sanden på grund av skadegörelserna.
-Jag vet inte hur stora summor det rör sig om, men det är något jag själv vill få svar på och därför kommer jag kontakta berörda fastighetsägare samt BKT.
Lennart Jansson hoppas snarast få svar på kostnadsfrågan och att det kan vara ett vettigt underlag att påvisa att problemet med skadegörelserna faktiskt är en kostnadsbörda och en skamfläck för staden.
Att råda bot på de så kallade småbrotten har visat sig svårt eller nästan omöjligt. Men under åren verkar åtminstone en handfull näringsidkare och fastighetsägare fått nog och har försökt att få till stånd en diskussion. Bland annat har förslag kommit om att alla fastighetsägare, butiksägare och allmänheten skall gå samman och verka mot skadegörelserna. Ett av förslagen bygger på att alla hjälper till att bygga upp en ”pott”, en gemensam kassa som bland annat kan användas för att betala ut belöning till personer som tipsar om vem eller vilka som håller på med skadegörelser som t ex klotter. Potten skulle också kunna vara till hjälp för att sanera fastigheter.
Andra förslag som också prövats i verkligheten – dock ej i Lindesberg – är att bygga upp en så kallad ”tagg-bank”, ett register med bilder där samtliga klottersignaturer finns med och som folk kan tipsa polisen om.
Dessutom har man också registrerat alla som handlat sprayburkar ute i butiker och på bensinstationer.
I Stockholm har man numera en ”klotterjour”, ett journummer dit folk kan ringa och tipsa om nytt klotter som dykt upp. Klottret saneras då senast 48 timmar efter inkommet tips. Modellen bygger på att klottraren tröttnar på att arbeta i flera timmar på en ”tjusig” målning som saneringsfirman fimpar innan den hunnit härda ordentligt.