En stor skillnad har gjorts på elitserien inför säsongen 2014-2015. Ligacupen har lagts ner och istället utökas grundserien från 18-28 omgångar. Detta betyder ett till möte mellan varje lag och en serie som kommer pågå längre. Både för- och nackdelar finns med förändringen men vad resultatet blir kan vi inte se först om ett knappt år.
Det är ett intressant koncept som Svensk Volleyboll presenterat med förlängningen av elitserien. Först och främst så bör man se till faktumet att de valt att lägga ner Ligacupen, efter endast två säsonger. Ligacupen introducerades som ersättare till den tidigare Svenska Cupen, som var öppen för alla lag oavsett nivå. Man valde att göra förändringen eftersom elitdeltagandet i Svenska Cupen dött ut. Tanken var då att introducera Ligacupen för att elitserielagen skulle få mer matchning mot varandra och på så vis utvecklas mer. Denna tanke var väl uppskattad av många, men väldigt ogillad av andra. Lagen med bred trupp och stor ungdomsverksamhet i serien ville ha mer matchtid för att kunna ge sina bänkspelare chansen. Ligacupen var ett sätt att göra detta. Typexemplet var Engelholm som i princip endast spelade bänkspelare och lät startsexan stanna hemma och vila. Problemet var bara att lagen med färre spelare som inte hade en bänk att lufta endast slet extra på sina starters. För bottenlagen så blev det än värre då dessa inte har råd med proffsspelare vilket skapade problem med vardagsmatcherna. Spelare behövde ta ledigt från jobbet för att resa långt, spela en sen match och sedan komma hem sent på kvällen.
Tyvärr kommer detta problem att kvarstå även med nya grundserien. De extra omgångarna gör att sista grundserie-omgången inte spelas först i mitten på mars och att flera matcher kommer behöva hållas på vardagar, ungefär två vardagar i månaden, där onsdagen är den vanligaste av veckans dagar.
Det positiva är det samma som med Ligacupen, fler matcher för lagen vilket betyder utveckling av spelarna. Att man valt att göra detta via en förlängning av serien istället för via en cup kan dock ses som både bra och dåligt. Skillnaden blir nu att matcherna har mer betydelse. Även om många lag tidigare ville vinna Ligacupen så var den aldrig i närheten av lika värdefull som elitserietiteln. Detta kan innebära att ”bänkluftar-matcherna” inte kommer bli av längre då seriematcher är för värdefulla. Dock kan detta innebära att fler bänkspelare får komma in i seriematcherna tillsammans med ordinarie spelare, då fler matcher betyder mer utslitning på startsexan. Förlängning av serien innebär även att ett lag som börjar säsongen dåligt, likt Linde förra hösten, har mer tid på sig att komma ikapp efter att ha hittat formen.
Man kan se den nya serien på alla möjliga vis, gott och ont. Det ända tråkiga är det problem som kvarstår med spelare som har svårt att ta tid från sin vardag. När man är studerande, vilket väldigt många av elitseriens spelare är, så brukar man kunna lösa det genom att missa någon föreläsning här och var. Det blir dock direkt betydligt svårare om man har fast anställning och även som student så finns det vissa dagar man inte kan gå ifrån. Resultatet blir att vi i Sverige har en mycket ung medelålder på vår elitserie i jämförelse med andra länder. När de väl fått en fast anställning så slutar många spela. Kanske är svaret att klubbarna skulle försöka spendera mer pengar på sina svenska spelare. Kanske går det att ha sex stycken svenska semi-proffs istället för tre utländska heltidsproffs, för att på så vis kunna behålla de svenska spelarna längre. Det är inte min uppgift att se över klubbarnas ekonomiskaplaner. Men lite trist är det för svensk volleyboll då man hör spelare, likt Linköpings lagkapten Erik Knutsson, som precis vunnit GP-guld svara på frågan om det blir firande efter vinsten med ett kort och gått:
– Nej, jag måste hem och lägga mig, jag har tenta klockan åtta imorgon.