Det var nu en vecka sedan Engelholm korades som svenska mästarinnor i volleyboll och snart två sedan Lindesbergs elitseriesäsong tog slut för denna gång. Medan både herr- och damlandslaget laddar för fullt inför deras sommarutmaningar så tittar vi tillbaka på den Linde-säsong som varit för att se vilka punkter som bör lyftas fram.
I oktober skrev jag en krönika som diskuterade de förhoppningar jag hade inför Elitserien 2014/15. Linde hade då haft en väldigt framgångsrik försäsong och laget såg ut att kunna gå riktigt långt. Man hade dock endast några veckor innan förlorat Sara Malmlöv och för mig kändes det då som att Lindes chanser till guldmedalj rök tillsammans med Sara. När jag ser tillbaka på det hävdandet så tror jag inte att det var helt korrekt. Jag skulle nog fortfarande vara beredd att hävda att Lindes chanser att ta sig till final hade ökat om Sara varit kvar i truppen, men någon mästartitel hade det nog tyvärr inte blivit ändå, Engelholm är alldeles för överlägsna.
Då jag listade mina förväntningar inför säsongen nämnde jag dock de nyinkomna yngre spelarna. Här måste jag säga att Sara Malmlövs avhopp på sätt och vis har gjort gått. Den tomma spikerpositionen som Sara lämnade efter sig bäddade vägen för Martina Svensson. En plats behövde fyllas och Martina tog den. I början av säsongen var det dock tungt för Martina och det skulle krävas ett till avhopp för att hon verkligen skulle hitta sin plats på planen. Det var inte först när Denise Van De Mortel lämnade klubben och Yslany Kelly tågade in som Martina verkligen kunde börja blomma ut. Vi kunde se redan på GP att Martina och Yslany hittade varandra väl. Samarbetet höll lyckligtvis säsongen ut och att Martina har kommit upp på nya höjder har även noterats av förbundskapten Tina Celinder-Nygren, som belönat Martina med en plats i landslaget.
Något som även måste noteras från denna säsong är den dynamiska-duo Linde haft på sin vänsterkant. Den var speciellt tydlig under hösten då vi vid ett tillfälle hittade både Marjorie Giordano och Nette Peit inom topp-fem i poängligan. När Yslany Kelly kom in i laget så blev Lindes anfallsspel mer varierat och lagets högerkant så väl som centrar kom in mer i matcherna vilket avlastade Nette-Marjorie lite. Men att Linde 2014/15 leddes av Peitordano går inte att neka.
Slutligen vill jag lyfta fram GP-semin, som kan vara den bästa match Linde spelat på flera säsonger. Hylte/Halmstad fick ses sig dominerade mot ett Linde som spelade utan några som helst tecken på barmhärtighet. Den matchen hoppas jag att hela laget kan ta med sig och att den sedan ledde till ett GP-silver är endast ett plus i kanten.
Isabella vann flest ponnylopp under fjolåret 
Visa hela artikeln
