INSÄNDARE/DEBATT: Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Nu tillsätter regeringen en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten inom vård och omsorg av äldre.
När den här regeringen tillträdde var en väldigt tydlig prioritering att förbättra omsorgen av äldre på särskilda boenden och med hemtjänst. Att äldreomsorgen är prioriterad framgår dessutom i Tidöavtalet och det faktum att Ulf Kristersson valde att tillsätta en äldreminister i sin regering.
Nu går vi vidare med en viktig pusselbit i syfte att stärka kvaliteten i äldreomsorgen i hela landet. Alla äldre ska förstå och kunna göra sig förstådda och ha inflytande över omsorgen när de möter omsorgspersonal oavsett om det är i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Men det är även viktigt att medarbetare förstår varandra. För att garantera den medicinska säkerheten, rätt behandling, korrekt dokumentation men även för att det sociala samspelet ska fungera kollegor emellan. Språkkrav kan tillsammans med skyddad yrkestitel för undersköterska höja statusen för yrket och leder förhoppningsvis till att fler söker sig till vård och omsorgsyrket.
Idag saknas det enhetliga krav på kunskaper i svenska språket och det behöver därför utredas hur sådana krav kan utformas för personal i äldreomsorgen. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen. Men framför allt är det många äldre, medarbetare och anhöriga i Lindesbergs kommun som vittnar om missförstånd och svårigheter att förstå och göra sig förstådda.
Den tidigare S-regeringen valde att inte åtgärda bristerna men vår moderatledda regering går från ord till handling för att stärka äldreomsorgen.
Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss både om äldre och våra medarbetare inom äldreomsorgen. Äldre ska känna sig trygga med att personalen har goda språkkunskaper i svenska och genom det möjlighet att utföra det arbete som det innebär att ge vård och omsorg under dygnets alla timmar.
Regeringen har fattat beslut om att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras och insatser för att äldreomsorgspersonal snabbare ska nå språkkravet. Utredaren ska bland annat ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen samt om kraven mellan dessa yrkesgrupper bör skilja sig åt. Utredaren ska även föreslå lämplig nivå på kunskaper i svenska språket för andra yrkesgrupper som arbetar i äldreomsorgen, till exempel vissa serviceyrken som har direkt kontakt med äldre. Utredningen kommer också visa om språkkravet får konsekvenser på kompetensförsörjningen inom offentlig och privat regi. Ett språkkrav måste gå hand i hand med övriga satsningar för att säkra kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i kommunerna.
Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.
Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.
Anna Tenje (M), äldreminister
Monika Klockars (M) vice ordförande socialnämnden
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.