Nu blev det så ändå

För tidigare i veckan kom beskedet att även Katrineholm drar sig ur volleybollens finrum. Det tråkiga är dock att detta inte kommer leda till att vi får ett bättre lag i en lägre division utan risken finns att Katrineholm kommer behöva gå i konkurs och lägga ner helt och hållet.

Detta är självfallet ett riktigt tungt besked för volleybollsverige. Katrineholm är en klubb med en stark tradition och har varit ett av landets absolut bästa lag de senaste åren med fyra SM-guld. Säsongen 2012/13 dominerade de Elitserien totalt och vann trippeln. Men efter Katrineholms enorma framgångar så blev rampljusets konsekvenser tydliga. Säsongen efter, 2013/14, hade laget i princip inga spelare kvar och fick under sommaren jobba hårt för att plocka ihop ett i princip helt nytt lag. Spelare som har framgång kommer upptäckas av andra klubbar och många av Katrineholms 2013-spelare försvann ut i Europa.

Problemet som uppstår då ett lag i Elitserien inte har någon ungdomsverksamhet blir just det som vi nu ser i Katrineholm. Senast Katrineholm medverkade i ett junior-SM var sex år sedan. Detta innebär att de inte haft några spelare som kommit genom de egna leden. Elitlaget blir då dyrare att uppehålla och man blir väldigt sårbar. Ett svårare år publikmässigt, som det som Katrineholm nu haft, och hela ekonomin faller samman.

Min förhoppning är nu att de eldsjälar som finns kvar i Katrineholm tar sig tiden och hittar tillbaka till det arbete som de uppskattat att göra, tänker långsiktigt och bygger upp en verksamhet som bygger på bredd och inte på spets. I många andra idrotter kan man rikta in sig endast på spetsidrotten eftersom det finns andra klubbar som tar hand om bredden åt en. I volleybollen finns det väldigt få klubbar som inte har eller försöker ha någon typ av elitverksamhet. På den punkten skulle jag vilja att inomhusvolleybollen ser till sitt beachsyskon och lär sig av det. Beachen har gjort en otrolig insats på breddidrotten och har lockat folk som inte har någon vilja alls att tävla och nå framgångar. Man är där för att det är kul att träffa människor och man kan gärna röra lite på sig medan man gör det.

Jag hoppas innerligt att Katrineholm kan komma igen. Det behöver inte vara på elitsidan men att de i staden som älskar volleyboll inte behöver lida av elitverksamhetens ekonomiska otur. Jag hopas även att resterande klubbar i Sverige kan lära sig av Katrineholmsfallet och väljer att satsa mer på bredden. Breddverksamheten genererar medlemmar, fler volontärer, pengar och återväxt. Kan vi fokusera mer på det så slipper vi ha verksamheter som kretsar endast kring att uppehålla ett elitlag utan där elitlaget blir en produkt eller ett resultat av en större och lyckad verksamhet.