Lindlöven byter tränare till nästa säsong. Staffan Tholson har gjort ett bra jobb, men om klubben vill fortsätta att utvecklas är det av yttersta vikt att man träffar helt rätt i rekryteringen av en ny röst till båset.
Staffan Tholson kommer inte att fortsätta som tränare i Lindlöven. Den nyheten nådde oss i slutet av förra veckan.
Jag tror att det är rätt väg att gå för Lindlöven. Inte på något sätt för att Tholson har gjort ett dåligt jobb, utan för att jag tror att klubben just nu står i ett läge där det kan vara läge för en nystart och där det är extra viktigt att tydligt staka ut en ny linje och sen arbeta minutiöst noggrant med att hålla sig till den.
Ser man tillbaka på Tholsons två år vid rodret hos Lindlöven har han ändå varit framgångsrik. Man ska ha i åtanke att klubben fram till det att han tog sig ann bygget aldrig hade tagit sig till Allettan.
Ifjol lotsade 64-åringen klubben dit och även om bensinen sen tog slut var det att betrakta som en stor framgång. En framgång som vi kom att mäta den precis avslutade säsongen efter.
Det kanske är så att vi haft lite för högt ställda förväntningar på Lindlöven den här säsongen just för att det gick så bra under Tholsons första år vid rodret? Rom byggdes inte på en dag och allt det där ni vet…
Men när skadorna började härja i Linde-truppen blev spelet inkonsekvent och även om man inte ska skylla på sådant påverkade säkerligen den splittrade höstsäsongen hur det blev i slutändan.
Tholson kan kliva av det här uppdraget med högt huvud och jag tror att Lindlöven är nöjda med hans arbete lika mycket som de förstår vikten av att verkligen ta nästa steg i föreningens utveckling.
Jag tror att John Falck och hans sportgrupp är kloka nog att sätta sig ner och verkligen tänka igenom vad det är man vill åstadkomma och hur man vill ta sig dit. Då duger det inte att bara hitta en tränare med skaplig CV och ge honom uppdraget. Då gäller det att hitta en man med precis rätt hockeyfilosofi och förfinade verktyg för att veta hur man ska ta sig till sitt mål.
Som jag ser det, om Lindlöven vill bli mer än ett sådant där lag som kanske lyckas ibland och sladdar ordentligt ibland, då måste man hitta en större stabilitet i sitt spel. Och då är det att börja med försvaret som gäller.
Året som gick var det alldeles för mycket höga toppar och djupa dalar över Lindlöven. Laget måste bli mycket mer stabilt. Bygga upp ett grundspel som man kan luta sig mot och känna sig trygga i oavsett om halva truppen står på skadelistan eller inte. Utifrån ett tryggt försvar kan sedan byggsten läggas till byggsten och man kan börja få ordning även på den offensiva ineffektivitet som svårt plågade laget under delar av säsongen.
Med andra ord skulle jag i en position av sportslig ledare i Lindlöven ha sökt efter någon som förordar gediget försvarsarbete, men kanske ännu viktigare, är konsekvent i sin syn på hockey och håller fast vid ett sätt att spela och agera oavsett hur det ser ut på isen och oavsett vad det står på resultattavlan.
Vem som är lämpad att leda ett sådant bygge?
Inte en aning. Men jag kommer intresserat följa arbetet med att fylla igen luckan efter Staffan Tholson på tränarbänken.
Sextonåriga Ellen är nybliven världsmästare – Downs-VM i judo på hemmaplan 
Visa hela artikeln
