Skogsägaren Sveaskog planerar nu att avverka skog i den östra kommundelen – vilket upprör och oroar boende i det aktuella området: Bergshyttan. I en insändare påpekar man att avverkningen bland annat utgör ett hot mot den rödlistade lappugglan, som har sina jaktmarker i just detta område. Området gränsar dessutom till den plats där man funnit ett häckande par med ungar.
INSÄNDARE/DEBATT
Nedanstående skrev jag för några år sedan.
Men när man läser detta gamla brev (insändare) kan man bara konstatera att ingenting har hänt sen dess trots att klimatförändringarna blir allt påtagligare.
VÅRA SKOGAR
Drabbas i allt högre grad av, vad man kan kalla Ulf Lundell-sjukan, eller skogslänens motsvarighet till Öppna Landskap. Dock med den skillnaden att istället för vajande sädesfält, åstadkommer man stubbåkrar med några få spinkiga träd, som vid nästa storm försvinner.
Dessa stubbåkrar, eller kalhyggen, har nu nått till området mellan Grönbo och Bergshyttan, d.v.s. Lindesbergs närområde som tidigare har nyttjats av naturvänner, turister och skolungdom.
Är detta naturvård?
Även om naturvård och hänsyn till miljön är begrepp som våra politiker gärna använder när man försöker göra Sverige till föregångsland vad gäller långsiktiga lösningar till renare vatten och reducerat Co2-utsläpp.
Men vad med våra skogar? Jo, där avlöser det ena kalhygget det andra trots sporadiska protester, som sällan eller aldrig kommenterats av våra natur- och miljövårdande politiker.
Gårdagens gallring har ersatts av slutavverkning där man, med jättemaskiner, i stort jämnar skogen med marken, bortsett från att man lämnar cirka 10 träd per hektar. Dessa 10 träd/Ha står väl kvar till bästa blåsväder då och de försvinner.
Dessutom tar man överhuvudtaget inte någon hänsyn till de markskador som är ofrånkomliga eftersom skogsmaskiner (som blir större och tyngre) körs dag och natt oavsett markens bärighet, d.v.s. djupa marksår är ofrånkomliga.
Som sagt inledningsvis, INGEN FÖRÄNDRING HAR SKETT, trots klimatförändringar med ett betydligt varmare och torrare klimat. Tvärtom, man har ökat effektiviteten på så sätt att nuvarande avverkningsområden, efter skördning, i hög grad påminner om KRIGSSKÅDEPLATSER då man inte tar hänsyn till varken djurliv eller risk för skogsbränder.
Således är det så att människor som bor i eller i närheten av avverkningsområden numera är livrädda för skogsbrand, då det effektiviserade skogsbruket innebär att man, efter avslutad avverkning, lämnar kvistar och ej användbara träd kvar som tändved.
Djurliv bryr man sig inte heller så mycket om eftersom den rödlistade lappugglan nästar i ett planerat område för avverkning.
Boende tar man dessutom inte så stor hänsyn till, då man gärna avverkar ända fram till husväggen.
Slutligen, detta är Lindesbergs närområde som tidigare gav förutsättningar för turism, fiske och ungdomsaktiviteter, som nu förändrats av det ”MODERNA SKOGSBRUKET”.
Bergshyttan 06-25-2020
Lars Flamme
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.