Varför leker inte ni? Varför borstar inte poliser tänderna? Äter ni snabbt? Var bor polisen? Skjuter du tjuvar? Är ni vakna på natten? Frågorna haglade när polisen Henrik Andersson den här torsdagsförmiddagen besökte Junibackens avdelning på Tallbackens förskola.
Polisens piketbuss rullar in på skolgården och barnen kastar sig mot fönsterrutan och ropar. Det här är sannerligen en höjdpunkt som barnen sett fram emot. Ögonen blir stora när Henrik Andersson kliver in på förskolan, en riktig polis! Henrik har med sig all möjlig utrustning som han tänkt visa barnen, och när de pratat klart ska de få provsitta polisbilen. Med lite tur ska man nog också få trycka på knappen som får sirenlamporna att blinka. Barngruppen har förberett ett helt papper med frågor som Henrik en och en läser upp.
– Var bor polisen? Ni vet, jag jobbar som polis, sedan åker jag hem dit jag bor, jag har en familj, förklarar Henrik och barnen lyssnar noga.
– Hur ser tjuvar ut då?, frågar Henrik och fortsätter: tjuvar ser ut som vem som helst, det kan vara precis vem som helst.
– Men om den behöver ha mask då?, undrar ett barn.
– Ja, då kan den ha det!
Barnen har även funderat över varför inte poliser äter någon mat, men Henrik råder bot på den missuppfattningen.
– Jo, det gör vi. Vi äter jättemycket mat.
– Jag har sett jättemånga poliser på en pizzeria!, förkunnar ett annat barn och Henrik skrattar högt.
Henrik visar vad som ryms i hans midjebälte, inte minst pistolen och batongen.
– Ibland måste vi kanske slå tjuven om den är jättedum. Vi får göra det om vi måste. Men visst vet ni att man inte får slåss?
Och vem vågar säga emot en polis…
Man släcker ner i rummet och Henrik tar fram och startar flera lampor, också kallade ”krabbor”, som polisen använder vid till exempel trafikolyckor. Därefter spärrar han av en del av rummet med plastband och talar om att det är bara poliser som får gå bakom bandet, och att man bland annat använder det vid brottsplatser. Han visar hur man får fram ett fingeravtryck och hur man sedan får med sig det därifrån. Med en ficklampa längs med golvet får barnen se hur poliser tar reda på fotavtryck.
– Man ska inte städa hemma innan man åker bort. Det blir bäst avtryck om det är lite dammigt, tipsar Henrik.
När Henrik sedan meddelar att det är dags att gå ut till polisbussen är det ingen som är sen att haka på. Skor och ytterkläder åker på i en rasande fart. Henrik hjälper barnen i och ur, visar vilka knappar man får trycka på och inte. Väntan på att få komma in i bilen är oändlig och i kön trampar man otåligt. Även barn från andra avdelningar passar på att hänga med, det är ju inte var dag som en polisbil står parkerad utanför förskolan, och som man dessutom får lov att testa.
– Det här är hur stort som helst. Alla barnen tycker att det är jättekul! Vi läser en bok om Kråke, hans pappa är polis och dem hittar en tjuv i skogen. Så det är jätteroligt att få göra något mer av det. Det är Ellinore Persson som dragit igång det, hon är jätteduktig. Det är bra och det behövs, säger Lena Eriksson vid förskolan.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
