Till dagens kaffekalas för SPF bjöds det inte bara på kaka, utan också musik och trygghetsinformation framförd av självaste Polisorkestern från Örebro.
SPF:s månadsmöte är liksom allt som oftast välbesökt, så också idag. Klirrande kaffekoppar och surrande samtal kring de fullsatta borden byttes så småningom ut mot musikaliska toner från Polisorkestern i Örebro, vilket inleddes med en fanfar för att påkalla publikens uppmärksamhet. Orkestern består av drygt tio personer, och med Karl-Axel Karlsson i täten. Men när de ändå var på plats så var det ett ypperligt tillfälle att även prata lite brott som pensionärer kan träffa på i vardagslivet.
– Det är roligt att vara här hos er, vi har varit här förut på liknande uppdrag, men det var flera år sedan. Vi har i uppdrag från polisens sida att vara ute och underhålla. Då kan vi också passa på att prata brottsförebyggande råd och tips som kan hjälpa er och befria er från elände, plus att vi får själva mindre att göra, ler Karl-Axel.
– Brott beror ofta på ens sociala standard. Ni löper stor risk för förmögenhetsbrott. Våldsbrott är inte lika vanligt, för ni är nog inte ute och super och slåss så mycket på fredagsnätterna. Åtminstone så slåss ni nog inte, konstaterar Karl-Axel.
Karl-Axels information mixas med orkestermusik innan han återigen fortsätter.
– Ni löper alltså den största risken för förmögenhetsbrott, då till exempel genom inbrott. Har man fönster utåt så spelar det egentligen inte någon roll vad vi har för lås. Möjligen minskar risken om man bor en bit upp i hyreshuset, säger Karl-Axel och fortsätter:
– I grunden är ni nog snälla och vänliga människor som gärna vill hjälpa till, och då är ni sålda. Banditer utnyttjar människors goda vilja!
Karl-Axel förklarar att när man rör sig ute i samhället finns det alltid människor som är ute bland oss som har oärliga syften, sådana som är livsstilskriminella. Karl-Axel berättar bland annat om en händelse då han var vid narkotikaroteln och en brottsling härjade i Vivallaområdet i Örebro. Med en hammare gav sig den här personen ut tidigt, tidigt på morgonen, kikade in genom bostädernas fönster för att se om någon möjligtvis lämnat några värdesaker framme på borden. Om så var fallet, krossade han rutan med sin medhavda hammare, tog sitt byte och cyklade iväg.
– En del specialiserar sig till exempel på att vara ute tidigt om morgnarna. De kollar om man låst altandörren och ytterdörren eller om några fönster står på glänt. De lämnar inte några spår efter sig. Det kan ta lång tid innan man märker att man haft inbrott, och då börjar man med att rannsaka sig själv, berättar Karl-Axel men vill samtidigt inte skrämma någon.
– Nu ska ni inte känna er rädda och osäkra. Det räcker att man har med sig medvetenheten. Det är som när man åker bil, man är medveten om riskerna men ser till att man har på sig säkerhetsbälte, nycklar och körkortet. Banditer rör sig kring oss och försöker att se när det passar, och då ser vi till att det inte passar!
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.