Lika mycket som det är en konst att baka en semla, är det en konst att äta den. Karin Welamsson på Nya Wienerkonditoriet visar oss vägen till full njutning. Det handlar bara om att inte bry sig om att få lite grädde och florsocker på nosen.
Fettisdagen och Alla hjärtans dag samma vecka. Det är bråda dagar hos konditorierna och trots att pulsen är hög är stämningen på topp när vi hälsar på hos Ulf Pikkarainen med personal på Nya Wienerkonditoriet strax efter lunch. Ute i ”verkstaden” står semlorna i överflöd och får en rejäl portion mandelmassa och grädde av Carola Vikström, som på 13-slaget räknar samman att man hunnit med cirka 1300 semlor hittills – och räkneverket tickar ständigt för varje minut som går.
-Det är de traditionella som går bäst och det är även min egen favorit, kommenterar Ulf samtidigt som man räknar upp ett tiotal varianter som man har bakat under dagen.
-Pistage, vanilj etc. Det finns många olika smaker och fler blir det hela tiden, påpekar Carola.
Räds inte att njuta till 100%
Precis som det är en konst att göra en riktigt god semla, är det faktiskt lite av en konst att inmundiga denna skapelse också. Vissa kanske föredrar att äta den väldigt traditionellt serverad i varm mjölk. Andra plockar varsamt av locket och använder det som sked för att äta den under extremt kontrollerade former. Allt för att inte sticka ut för mycket om man befinner sig på ett kafé bland andra människor.
Karin Welamsson på Nya Wienerkonditoriet visar dock hur en slipsten skall dras. Man får helt enkelt inte vara rädd för att få lite grädde på näsan om man skall njuta av denna gräddiga frestelse till 100%. Med ett rejält grepp om semlan i ena handen och en kopp kaffe i den andra. Sedan är det bara att äta med hela ansiktet. Och det sprider samtidigt en väldigt god stämning i lokalen blev vi varse om…
Rösta på ditt favoritkondis
Vilken semmelleverantör i Lindesberg föredrar du? Var med och rösta fram stans bästa semla på denna länk.
REPLIK: Man ska inte lova något man inte kan hålla. Den regeln gäller även politiska partier. Vänsterpartiet i Lindesberg säger nu att det är ett vallöfte för dem att behålla akutkirurgin på Lindesbergs lasarett, ett löfte de inte kan hålla.
REPLIK: Vi vill förtydliga detta då vi inte stödjer den uppgörelse som Vänsterpartiet gjort med den styrande minoriteten på regionnivå. Vänsterpartiet Lindesberg anser att Lindesbergs Lasarett skall vara ett fullvärdigt akutsjukhus Under lång tid så har Lindesbergs Lasarett avlövats med nedläggning av olika delar inom vården i Lindesberg. I dagsläget så verkar det inte finnas … Läs mer!
FOTOKRÖNIKA: Denna vecka blir det gott och blandat i krönikan, skarpa kontraster mellan motiven och kontexten. Kort och gott en trevlig blandning av händelser som jag har fått uppleva ute i naturen den senaste tiden.
Närmare 200 båtar, flottar och även några uppblåsbara krokodiler, samlades på Råsvalens vatten under onsdagskvällen för att avnjuta Martin Almgrens kraftfulla röst under årets varmaste dag med cirka 30 grader i luften. Det blev en fullkomligt magisk inramning på kvällen, som avslutades först när solen började sänka sig.
FOTOKRÖNIKA: I denna veckas krönika tänkte jag visa bilder tagna under mina senaste fotoäventyr. Bland annat i två naturreservat i närområdet.
Den anrika byggnaden Gamla kirurgen i centrala Lindesberg har förr i tiden varit sjukhus och förlossningsklinik. På senare år kom man att använda fastigheten som kommunkontor för en rad olika förvaltningar. Efter att ha stått, till stora delar, tomt sedan 2021 söker nu FALAB en ny framtid för den historiska byggnaden, där både bostäder och trygghetsboende finns bland de möjliga alternativen.
– Så fina fastigheter ska vi inte ha stående tomma. Vi försöker hitta idéer och olika spår för vad som blir bäst för kommunen, säger Mikael Kihlberg, vd för FALAB/LIBO.
FOTOKRÖNIKA: Denna veckas fotokrönika blir en liten specialare.
Den 1 juni 2020 köpte Per Eriksson Göransonska Gården av det kommunala fastighetsbolaget FALAB, med avsikten att utveckla centrum ytterligare. Men efter att två hyresgäster på rad har tvingats i konkurs har han fått nog, och öppnar för att sälja fastigheten.
– Mitt tålamod som fastighetsägare är slut. Min personliga känsla är att tillståndshanteringen i den här kommunen har gjort det onödigt svårt att bedriva en verksamhet här, säger han till LindeNytt.