För att Lindesbergs kommun ska leva upp till den bild politikerna talar om, att här finns ett rikt näringsliv, så bör nästa generation ha en företagsutbildning i ryggen. Inte som idag, att man huvudsakligen utbildar unga till att bli anställda.
För vissa, som har företagare i familjen, är det självklart att driva sitt alldeles egna företag. För andra krävs en väckarklocka och draghjälp i form av en utbildning för att steget fullt ut ska komma sig lite mer naturligt. Att Lindesberg saknar ett småföretagarprogram, en entreprenörsutbildning, inom gymnasieskolan, är något som direkt påverkar näringslivet på sikt. Utbildningsprogrammen är idag huvudsakligen koncentrerade på att utbilda ”arbetare” – inte ”företagare”. Och eftersom Lindesberg inte kan erbjuda denna utbildning idag, så är konsekvensen lika tydlig som alarmerande: vi förlorar en stor del av framtidens företagare till andra orter.
Mats Lindström, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen, konstaterar att företagandet måste bli en tydligare del av utbildningen i Lindesberg. Men ett regelrätt entreprenörsprogram ser inte ut att vara aktuellt ur hans perspektiv. Istället ser han det möjligt att införa delar av företagsutbildningen i de etablerade program som idag finns.
Karl Arne Löthgren, centern, är dock mer införstådd i att något mer konkret måste göras. Släpper vi iväg våra unga företagare, så är det kört, menar han.
-Jag tycker man bör införa det här med företagsutbildning redan i grundskolan, så att ungdomarna tidigt får en insyn i företagandet och vad det innebär. Att det inte alls är något främmande och konstigt, utan tvärtom, säger Karl Arne.
Dessutom ser Karl Arne det oerhört viktigt att eleverna får mer praktik ute i arbetslivet. På så vis blir eleven mer inriktad på området företagande.
-Jag ser gärna en fördubbling av praktiktiden jämfört med idag. Men det ska vara en bra praktik också, och gärna i kombination med att eleven har en mentor vid sin sida. Då blir praktiken något positivt och inte som det kan vara idag, då eleven bara får sitta och titta på och inte alls vara med i arbetet på företaget, förklarar Löthgren.
Några som förstått att entreprenörskap är lika med framgång och tillväxt, är den lilla byn Trångsviken norr om Östersund. Det lilla samhället är en förebild för alla mindre samhällen. Där har en entreprenörsskola gett byn tillskott både i invånarantal och på företagsmarknaden. På kort tid ökade antalet invånare från 600 till 700 och antalet företag från 60 till 70.
”Ingenting är omöjligt, och det finns pengar” är mottot i Trångsviken.
I hela landet finns idag ett hundratal gymnasieskolor med entreprenörsprogram. John Bauer är ett av dom och finns bland annat i Örebro. Länk dit>> Länk till Nutek, Nationellt Entreprenörskapsprogram>>
Redan 2002 nämndes utbildningen – men inget har hänt>>
Fotnot: Nutek satsar 130 miljoner kronor i år och två år framåt för att öka entreprenadsandan i skolan. Denna satsning görs för att skapa fler nya företag i framtiden, motiverar Nutek.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.