Niometersstjärnan Richard ”Solis” Erikssons vara eller inte vara på handbollsplanen har blivit lite av en följetong den här sommaren. Det tar fokus från de matcher som väntar för det unga laget.
Seriepremiär mot Rimbo, en relativt enkel serieöppning (Rimbo, Alstermo, HK Country) som borde kunna borga för en bländande start på den nya säsongen och träningsmatcher mot kvalificerat motstånd som Guif och Hammarby. Det finns mycket positivt som fokus hade kunnat riktas mot så här i sommarstiltjen. Men den stora spotlighten riktas mot något helt annat.
Det är bara knappt två veckor kvar till den första träningsmatchen inför stundande säsong och de flesta ställer sig naturligtvis frågan, vad händer med Richard ”Solis” Eriksson?
Att det inte blir något spel i brandgult kan vi väl sluta oss till vid det här laget. Snackat som går tyder ju på något helt annat. Men det är lustigt hur det som såg ut som en förtida pensionering efter en inte alls särskilt lyckad säsong har mynnat ut i en öppning för fortsatt spel någon annanstans i takt med att korten lagts på bordet.
Jag tillhörde definitivt dem som inte var nöjda med stjärnans spel den gångna säsongen och började frukta för att karriärens zenit passerats. Men ju mer bilden klarnat tycks det ju som att relationen mellan tränare och storstjärna inte riktigt varit vad den borde och att det hämmat ”Solis” framfart på handbollsplanen.
Efterspelet med olika bud är sedan bara trist. Det tjänar ingen på och för LIF Lindesbergs del kommer det ju bara bli ännu värre om det hela skulle sluta med att niometaren drar på sig en annan allsvensk utmanares tröja. För hur man än vrider och vänder på saken är Eriksson fortfarande en bra spelare och det är, oavsett hur fjolårssäsongen såg ut och vart karriären än är på väg, bättre att ha honom med sig än mot sig. Oavsett om det är på planen i a-laget eller i rollen som drivande kraft bland föreningens yngre. Förutsatt att han kan dra jämnt med tränaren förstås.
Så oavsett hur det blir, frågan vad händer egentligen med Richard ”Solis” Eriksson? är allt jämnt den mest intressanta kring LIF Lindesberg. När det egentligen borde vara stundande säsong och häftiga matcher som stod på agendan.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
Judodräkter, hockeyskydd och fotbollsskor fick ge plats åt stiliga kostymer och vackra klänningar, när årets Idrottsgala gick av stapeln på Lindeskolan under onsdagskvällen. En gala där årets främsta prestationer bland eleverna på Idrottscollege utsågs, under mycket festliga och glamourösa former.
Arbetet med Lindesbergs första discgolfbana, Trolltorpets Discgolfbana, är i full gång och under lördagens avslutades det tyngsta jobbet med banans nio korgar. Den nionde maj vid 10-slaget på förmiddagen är det planerat att hela banan kommer att stå klar och kommer under samma lördag att invigas med allt från foodtrucks och olika tävlingar samtidigt som det förväntas bli en riktig häftig stämning.
– Det kommer att bli jätteroligt, säger Mona Ek.
På torsdag startar judo-EM i Georgiens huvudstad, Tbilisi, där Europas främsta utövare av sporten ska kämpa om mästartitlarna. Den svenska truppen består den här gången av tre starka kvinnor, två av dessa från Frövi Judo. Ida Eriksson och Ingrid Nilsson får sällskap i mästerskapet av Tara Babulfath, som tog ett historiskt OS-brons 2024.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Boden kom, Boden såg och Boden får spela ännu en match i Lindehov under morgondagen. Laget från norr hade stora chanser att avgöra slutspelets semifinal och med en sista seger ta sig vidare till HockeyEttans norra finalspel mot Hudiksvalls HC. Lindlöven ville däremot annat och tvingade fram en ny hemmamatch inom semifinalen inför stående ovationer.
– Det är en skön vinst och det är klart att vi njuter av det här men våra tankar ligger på morgondagen, säger Oliver Arle Östergren.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Visa hela artikeln
Lekfullt och känslosamt när årets främsta idrottsprestationer utsågs 
