Idag är det Världsbokdagen, och vad passar då inte bättre än att fira den på biblioteket? Där har det under hela dagen varit full aktivitet, både för barn, såsom sagoboksläsning, och för den något äldre generationen. Klockan 13 var det dags att toppa det hela med poesiläsning på både svenska och arabiska.
Världsbokdagen är ett någorlunda nytt påfund, då det instiftades år 1995 av Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Också på Lindesbergs stadsbibliotek uppmärksammades idag Världsbokdagen.
– Man firar världsbokdagen över hela världen, i alla fall där det finns ett bibliotek, berättar Elisabet Järlstam, utbildare vid Masugnen.
På biblioteket hade man valt att ha temat ”Möten”. Och ett möte blev det verkligen när Arne Johnsson och Yaman Hesme på scenen turades om att läsa poesi, Arne på svenska och Yaman på arabiska. Det är ett samarbete mellan SFI, Masugnen och biblioteket.
– Våra elever på SFI har skrivit dikter och berättelser till idag, säger Elisabet, som är här tillsammans med kollegorna Satu Droudi och Eleonor Westin.
Yaman intygar att han inte är det minsta nervös.
– Yaman är en klippa, konstaterar Elisabet glatt.

Diktsamling. Foto: Ida Lindkvist
Berättelserna som eleverna har skrivit har alla rubriken ”Ett möte jag aldrig glömmer”. Elevernas texter har samlats i ett häfte som de villigt delar med sig av, de ligger nu framme för allmän åskådning på borden. Det handlar om alltifrån en specifik resa som någon drömt om att få göra, medan någon annan skriver om mötet med sin son för allra första gången. Men flera av mötena verkar sorgligt nog handla om att familjen just nu inte är tillsammans och den saknaden som det medför. Avci Davut har skrivit om när han träffade sin flickvän för första gången, och Amenah Sarhan följer samma tema som Davut.
– Jag skriver om när jag träffade min man efter ett år, jag var i Egypten och han i Sverige. Det var jättejobbigt, säger Amenah och lägger armen om sonen Omars axlar.

Omar och Amenah. Foto: Ida Lindkvist
De framställda stolarna är snart upptagna och man får skynda sig att plocka fram ännu fler. De som brukar vara med vid Språkcaféet som anordnas på onsdagar, är också samlade här för att lyssna. Det är både barn och vuxna i den stora publiken. Värmen från alla människor runt borden resulterar i att fönstren står på vid gavel och gapar. Åhörarna förser sig med fika och inväntar poesistarten. Elevernas dikter hänger också uppe och de handlar om våren, en del har prytt sina diktpapper med fotografier. Arne och Yaman kliver upp på scenen och börjar läsa, först på svenska, sedan på arabiska. Man lyssnar noga och efter en timme applåderar publiken avslutningsvis.
– Det var en stor glädje att göra detta och en stor glädje att så många dök upp, säger Arne till sist.

Yaman och Arne läser. Foto: Ida Lindkvist
Efteråt fortsätter man att fika och umgås. Amenah och Davut har suttit med och lyssnat hela tiden, och de är väldigt nöjda med framställningen.
– Det var bra, tycker Amenah och Davut tillägger:
– Mycket bra, och mycket trevligt!
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.