Med över 200 åhörare på plats blev onsdagens medborgardialog i Storå en välbesökt sådan. Två av ungdomarna som hade kommit för att lyssna var Luna och Zacharias. Trots de positiva tongångarna bland politikerna var högstadieeleverna inte imponerade.
– Jag tycker de snackar skit, mycket snack och lite verkstad, säger femtonåriga Zacharias Söderström.
Ämnet för onsdagens stormöte i Storå var Barn- och utbildningsnämndens utredning avseende en flytt av bland annat Storåskolans högstadium till Lindbackaskolan i Lindesberg. En utredning som mött skarp kritik, inte minst av eleverna själva.
Femtonåriga Zacharias Söderström, började på Storåskolan från och med höstterminen, efter att han bytt från Lindbackaskolan.
– Det gick inte så bra på Lindbacka. Jag har svårt i skolan, jag har adhd-diagnos, och kan inte koncentrera mig och sitta still. På Lindbacka får man inte riktigt den hjälpen som behövs, är man inte tillräckligt stökig finns det ingenstans att ta vägen, berättar han och fortsätter:
– Den största skillnaden är att man får mycket mer av den hjälpen man behöver här. På Lindbacka kände jag att jag inte hade en chans att klara skolan, men här känns det bra, att jag faktiskt har en chans.
Även fjortonåriga Luna Löfgren bytte till Storåskolan från Lindbacka, för ungefär ett år sedan.
– Jag flyttade för att Lindbacka inte var säkert, jag blev hotad och trakasserad. Här är det mycket bättre, jag har fått bättre betyg eftersom jag får bättre hjälp av lärarna. Sedan känner jag mig tryggare, för det förekommer inga vapen och droger här, säger hon.
Vad tycker ni efter kvällens möte?
– Jag tycker de snackar skit, mycket snack och lite verkstad. Att det inte finns knark på Lindbacka är ju också skitsnack. Jag har en kompis som fastnade i det där, så jag vet att det inte stämmer, berättar Zacharias.
– Det var lite nonsens tycker jag, avslutar Luna.
Nu har röstkorten börjat skickas ut inför årets val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. För första gången skickas röstkorten digitalt till alla väljare som har en digital brevlåda.
Under lördagen fylldes staden av färger, musik och kärlek när omkring 150 personer deltog i Lindesbergs allra första prideparad. Med fanbäraren Anette Lavette i spetsen tågade deltagarna längs Kungsgatan för att uppmärksamma och stödja HBTQI+-personers rättigheter och allas lika värde.
FOTOKRÖNIKA: I denna veckas krönika tänkte jag visa bilder tagna under en längre fotorunda, som jag och en vän gjorde för bara några dagar sedan. Häng med!
INSÄNDARE/DEBATT: Under de senaste åren har vi som bor i Lindesbergs kommun och norra länsdelen fått se hur Lindesbergs lasarett steg för steg försvagats. Beslutet att avveckla akutkirurgin är ett av de mest allvarliga politiska besluten som fattats för vår del av länet. Beslutet drevs igenom av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, med stöd av Vänsterpartiet, i Region Örebro län. Det är viktigt att väljarna känner till detta i höstens val.
Nu är det dags att nominera kandidater till Manskören Harmonis årliga Kulturstipendium. Detta stipendium är instiftat till minne av Gudrun Persson, som 2017 testamenterade en betydande summa pengar till kören för att främja kultur inom Lindesberg kommun.
INSÄNDARE/DEBATT: Inför valet 2022 tog Socialdemokraterna tillsammans med opinionsgruppen för Lindesbergs lasarett i hand på ett fullvärdigt akutsjukhus på Lindesbergs lasarett. Mindre än ett år senare kom beskedet om en ny utvecklingsplan där akutmottagningen på sikt kommer att avvecklas. När S nu går ut och säger att de står upp för Lindesbergs lasarett och en akutmottagning dygnet runt bör du därför vara väldigt kritisk.
För familjen Carlsson från Kumla blev helgen i Kloten ett välkommet avbrott från vardagen med diabetes. Tillsammans med andra familjer fick de fiska, paddla kanot, klättra i höghöjdsbana och möta andra i samma situation.
– Det roligaste är aktiviteterna och sedan är det roligt att få träffa andra barn med diabetes. Jag känner inte så många som har det, säger 11-åriga Lydia Carlsson.
INSÄNDARE/DEBATT: Jag har bott i Lindesberg länge, och jag brukar inte slänga mig med stora ord. Men det här första året med Vision 2040 har faktiskt fått mig att stanna upp flera gånger och tänka: “Det händer något nu.” Det märks i små saker. Som när barnen springer hinderbanan vid Loppholmarna och skrattar så det ekar över sjön. Generation Pep-satsningen har gjort att det rör sig mer folk ute – inte bara barn, utan föräldrar, farföräldrar och alla däremellan.