INSÄNDARE/DEBATT: I och med att Lindesbergs kommun beslut att lägga ned Vedevågs skola från och med läsåret 2026/27, är det läge att lyfta blicken och fråga sig: är nedläggning av små skolor och förskolor verkligen vägen in i framtiden för landsbygdskommuner?
Små skolor och förskolor på landsbygden är inte bara platser för undervisning. De är centrala för gemenskapen, tryggheten och den lokal identiteten. När barn kan gå till skolan i sitt närområde stärks både de enskilda familjerna och bygden i stort. Föräldrar får ihop sina livspussel, barnen slipper långa resor så de istället kan lägga sin energi på lärandet, och lokalsamhället behåller en naturlig mötesplats. Att som man nu gör reducera allt det till siffror och rader i en budget är att blunda för den sociala och långsiktiga betydelsen av skolan.
Beslutet om Vedevågs skola illustrerar en politik där budget och elevunderlag ensamt styr. Tjänstepersoner levererar omfattande underlag på löpande band, men var är
den politiska visionen? Var är den tydliga beställningen till förvaltningen om vilken riktning Lindesberg som kommun vill ta? När politiken viker från sitt ansvar blir det siffrorna som styr, inte människorna.
Det är också högst oklart om det sker någon samordning mellan kommunens olika delar. Om Lindesberg vill locka nya familjer att bosätta sig här, hur rimmar det med att avveckla skolor och förskolor? Att tala om landsbygdsutveckling samtidigt som man monterar ned den mest grundläggande samhällsservicen är motsägelsefullt. I en intervju med Sveriges Radio försvarar Lillemor Bodman, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, nedläggningen med hänvisning till ekonomi och demografi. Hon säger att kommunen inte kan lösa människors livspussel och föreslår att föräldrarna i Vedevåg kan bilda en friskola om föräldrarna tycker att det är väldigt viktigt.
Det här är ett remarkabelt uttalande. När en ledande politiker med ansvar för barn och utbildningsfrågor uttrycker sig på det sättet signalerar det att kommunen inte längre ser sig som garant för en av sina mest grundläggande uppgifter, att erbjuda barn en trygg och likvärdig utbildning. Skollagen är tydlig; alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett bostadsort eller familjens ekonomiska förutsättningar. Att hänvisa till att föräldrar själva kan starta en friskola är att skjuta över ansvaret från det offentliga till enskilda individer, vilket står i direkt strid med lagens intentioner. Det är inte föräldrarna som ska bära ansvaret för att kompensera när kommunen väljer att dra sig undan, utan kommunen som ska säkerställa att varje barn får samma chans till utbildning och framtid. När Bodman uttrycker sig på det här sätter undermineras inte bara förtroendet för politiken, utan också själva principen om utbildning som en gemensam samhällsuppgift. Det är ett synsätt som riskerar att urholka tilliten mellan medborgare och beslutsfattare och som i praktiken innebär att kommunen frånsäger sig sitt ansvar för långsiktiga och hållbara lösningar för hela Lindesberg. I och med det kan vi ställa oss frågan, är det verkligen så vi önskar att våra folkvalda kommunpolitiker ska resonera?
Kopplat till det måste man också ifrågasätta hur kostnadsargumentet egentligen används. Vedevågs skola anses för dyr att kunna drivas vidare samtidigt som kommunens dyraste skola sett till lokalkostnad per elev, Lindbackaskolan, inte ifrågasätts alls. Hur kan det vara det förnuftiga valet att lägga ned en mindre skola med stark lokal förankring samtidigt som man nyligen byggt en ny förskola, Paletten, i Lindesberg som belastar barn- och utbildningsnämndens budget med ytterligare cirka 6 miljoner kronor per år?
Vid ett sammanträde i Barn- och utbildningsnämnden den 22 september 2025 informerade förvaltningen om att ”Det återstår i dagsläget att hitta ekonomi för att täcka kommande hyra för Paletten på ca. 6 mnkr”. Frågan måste ställas: har man nu hittat den ekonomin genom beslutet att lägga ned Vedevågs skola? Och är det i så fall ännu ett exempel på hur allt mer koncentreras till centralorten, medan de mindre orterna får stå tillbaka? Det är en prioritering som tydligt visar att det inte är en neutral ekonomisk kalkyl man utgår ifrån, utan en politisk riktning där behov i vissa delar av kommunen systematiskt nedprioriteras.
Frågan handlar dock inte om att ställa centralorten mot landsbygden, utan istället om hur Lindesbergs kommun bäst kan använda sina gemensamma resurser för att skapa en starkare helhet. Att satsa på det småskaliga och lokala är inte endast en kostnad, det är en investering. Genom att bevara skolor och förskolor även på kommunens mindre orter stärker man attraktiviteten för inflyttning, tryggheten för familjer och sammanhållningen i bygden. Det är så man bygger framtidstro.
Det kräver en tydlig politisk vision och ett fungerande samarbete mellan kommunens olika delar. Vi tror fortsatt på dialog och kommunikation med kommunens invånare för
att komma fram till rätt vision och åtgärder så att vi tillsammans kan skapa förutsättningar för en levande, hållbar och framgångsrik kommun. Vi uppmanar er politiker att också göra det.
Med vänliga hälsningar,
Storåupproret
Visa hela artikeln
Bildextra: Braksuccé för Truckmeet: ”Väldigt roligt” 
