Det är förstås lätt för så väl människorna inom klubben som supportrarna att känna besvikelse när Lindlöven-säsongen ser ut att bli allt annat än vad man tänkt sig. Men egentligen är resultatet kanske inte så konstigt. Det tar tid att bygga en vinnare.
Jag har som ni vet vid det här laget redan gått händelserna i förväg och slagit fast att Lindlöven inte kommer att spela i Allettan. Det är en besvikelse. Visst är det så.
Men kanske är det inte så konstigt trots allt. Det kanske stirrades lite för mycket på fjolårssuccén inför höstens nedsläpp. Självbilden hos klubben kanske blev lite väl uppblåst och förväntningarna hos oss utomstående kanske blev lite väl stora. Kort och gott, vi var förmodligen ganska många som gick händelserna i förväg (på exakt samma sätt som jag nu gör när jag proklamerar domen att loppet är kört för laget i Allettan-racet) och trodde lite för mycket om laget.
En kort historisk titt visar ju nämligen med all önskvärd tydlighet att Lindlöven inte har mycket till framgång att skryta med och sola sig i glansen från. Årets (så här långt) åttondeplats och 15 inspelade poäng på 14 matcher är snarare vardag. Ungefär vad man har kunnat förvänta sig av Lindlöven.
Jag roade mig med att gå tillbaka i tiden till säsongen 07/08, då Hockeyettan fick den utformning som vi lever med idag. Lindlöven har, om vi bortser från årets icke fullbordade säsong, under den perioden gjort fem säsonger i C-serien och en i E-serien med tämligen identiska resultat.
Räknar vi bort fjolårets succésäsong som ju slutade med en fjärdeplats på 49 inspelade poäng har Lindlöven i Hockeyettans grundserie år ut och år in placerat sig mellan sjätte och åttondeplats (sexa en gång, sjua två gånger, åtta två gånger) med mellan 25 och 35 poäng inspelade.
Fortsättningsserieresultaten är även de ganska identiska. Bortsett från säsongen 07/08 då man faktiskt vann serien bara för att åka ut direkt med 0-2 i matcher mot Nacka i playoff har man placerat sig i mitten med ett modest poängantal.
Mot en sådan bakgrund är årets säsong snarare business as usual för Lindlöven. Visst förstärkte man laget med intressanta namn och visst gav fjolårets Allettansuccé (vi talar väl gärna tyst om att laget väl där hamnade sist va?) råg i ryggen inför vad som komma skulle. Men framgången sitter inte i väggarna i Lindehov och det är ju faktiskt så att det tar tid att bygga en vinnare.
För att surfa på klämmiga gamla talesätt.
Rom byggdes inte på en dag. För Lindlöven är det bara att bita ihop och bygga vidare och pusselbit för pusselbit försöka skapa ett framgångsrikt maskineri.
En gång är ingen gång. Fjolårets resultat var lysande, men innebär uppenbarligen inte att Lindlöven är ett topplag bara för det. Framgångar måste upprepas om och om igen för att förväntningar ska kunna cementeras.
Vi kanske förväntade oss lite för mycket av Lindlöven i år.
Efter en intensiv tävlingshelg kan Frövi judo återigen stoltsera med två nya mästerskapsmedaljer. Amanda Orrbo och Elin Kämpe tog ett välförtjänt silver vid World Kata Games i Nederländerna, medan Ingrid Nilsson kämpade hem en bronsmedalj vid Junior European Cup i Polen.
Trots hårda vindar så blev det en klar och mersmakande seger för IFK Lindesberg, som under lördagen gjorde sin första hemmamatch för säsongen. Hemmatruppen gick ut hårt till den första halvleken och svarade för en toppinsats med 3-0 efter matchens första tjugo minuter. Nollan höll sig länge och även om det blev trötta ben mot slutet, så blev det en behaglig seger som gav tre poäng.
Onsdagens stora politikerdebatt i Lindesberg fokuserade till största del på frågorna gällande besparingar inom vården i den norra länsdelen. Regionrådet Andreas Svahn (S) tog dock tillfället i akt att vid flera tillfällen påtala att man inte ska tro allt man läser i tidningen.
– Man ska inte tro allt man läser i tidningen eller på nätet. Hjälp till att döda fake news, uppmanade han församlingen.
Onsdagskvällens debatt gällande besparingsförslagen inom vården i den norra länsdelen blev en välbesökt sådan. Över hundra åhörare kom inte ens in i biografsalongen då den var fullsatt, utan fick istället vända hemåt. Debatten blev bitvis het, med mycket frågor och upprörda känslor från både sjukvårdspersonal och allmänhet.
– Är det billigare att renovera människan i Örebro än i Lindesberg? undrar Peter Larsson.
Varje år så har Örebro och Fornaboda en gemensam travgala där man tillsammans hyllar regionens största prestationer. Båda banorna har sju egna priser att dela ut, där man även har totalt åtta priser som de aktiva från de båda banorna har chans att ta för sig av. Under helgens gala så plockade Fornaboda flest titlar och landade på tolv priser mot Örebros tio.
– Vi på Fornaboda kan vi också, säger Jimmi Ehlers.
Det var vinna eller försvinna när LIF Lindesberg skulle spela sin sista hemmamatch inom Allsvenskans grundserie. En hemmaförlust mot tabellsexan IFK Karlskrona skulle öka LIF Lindesbergs risker att halka tillbaka till Division 1. Trots en svagare första halvlek, så lyckades hemmatruppen att komma tillbaka och avgöra måstematchen till sin fördel.
Det är inte ofta som en juniorkusk blir nominerad till ett större pris på travgalorna. Efter en segerrik säsong som landets segerrikaste kusk under 18 år, så har det nu inträffat för Isabella Jansson Wiklund. På lördag har 17-åringen möjligheten att bli landets första juniorkusk till att mottaga priset som Årets Kusk när Fornaboda har sin travgala i Örebro.
– Det är ju väldigt mäktigt att ens vara nominerad, säger Isabella.
Ungdomsturneringen Libo Cup blev en succé redan under sitt första år i Lindesberg Arena. På rekordtid så har cupen etablerats i handbollssverige, där 90 lag har anmält intresse inför den femte upplagan som spelas till helgen. De sista finslipningarna är i full gång under torsdagen, där man även bygger om Lindehov till en handbollsplan.
– Vi är inte störst, men vi har blivit större än en vanlig cup, säger Ricky Nordahl.