Idrottsklubbar har en tendens att vilja hantera obekväma situationer internt, men det är nödvändigt att prata om trakasserier. Därför är det viktigt att det finns de som vågar träda fram och berätta, så som skett inom handbollen den senaste tiden.
Jag läser Fredrik Backmans ”Björnstad”, en fantastiskt fin skildring av viljan att förlåta eller i alla fall se mellan fingrarna och inte låtsas om förkastliga aktioner och händelser ”för klubbens bästa”.
Det är en skildring som inte bara är en skönlitterär fullträff utan som dessutom väldigt träffsäkert belyser hur idrotten, bland allt det fantastiskt positiva den bär med sig, även kan vara väldigt skev. Hur det ofta refereras till att det är en egen värld där vissa saker hör till och där trakasserier accepteras av just den anledningen. På samma sätt som övertramp hanteras släpphänt eller sopas under mattan för att det viktigaste är att ”klubben inte tar skada”.
Må hända att boken utspelar sig i hockeymiljö, men det är fritt fram att applicera på vilken lagidrott som helst.
Men kanske är handboll en föregångaridrott? Jag blir glad när starka kvinnor kliver fram och tar kampen mot saker som inte är okej inom idrotten.
Skuru-spelaren Linnéa Claeson har varit i ropet den här vintern och berättat om alla trakasserier hon utsätts för, hur det väller in obehagliga meddelanden från män när matcher visats på tv. Hon är naturligtvis inte ensam om att utsättas för det, spelarna som får samma meddelanden är säkerligen många, men Claeson har genom att hänga ut herrarna som trakasserar och själv tagit striden, givit dem alla en röst. Hat, hot och trakasserier är något man kanske förväntats att ta, men det är nog nu. Det är fantastiskt att någon sätter sig upp.
Men för att återkoppla till inledningen med boktipset ”Björnstad”. Vad händer egentligen när trakasserier sker inom en förening, rent av inom ett lag? En förening och ett lag vars sista önskan är att behöva skylta i så pass obekväma sammanhang.
En skymt av det har vi fått den senaste veckan när Skövde HF-spelaren Julia Böjeryd polisanmälde en medspelare för olaga hot. Detta efter att ha blivit trakasserad och tvingats motta hot om våld.
Naturligtvis oerhört modigt och viktigt, inte bara att anmäla utan att även våga träda fram och berätta om problematiken.
Följer man medierapporteringen tycks det som att klubben initialt reagerat som idrottsföreningar ofta gör när obekväm skit kommer upp till ytan. Mellan raderna (jag till och med på raderna i vissa fall) har skymtat en historia om ledare som valt att blunda och en klubb som helst bara velat att historien ska försvinna. Lite så där nervösa och försiktiga uttalanden i jakten på att göra så lite skada som möjligt. ”Vi har inte all fakta”, ”olika bilder har framkommit”, ”allt har inte kommit fram” och så vidare. Lite, vi sköter det här internt-vibbar.
Men uppståndelsen tvingade ändå fram en genomgående analys och på måndagen presenterade klubben en åtgärdsplan för hur man ska gå vidare för att det inte ska kunna hända igen. En skrivelse där man också självkritiskt konstaterade sina egna brister. Det hela mynnade alltså ut i något positivt. Ett större ansvarstagande. Ett större synliggörande.
Men är det enbart en fråga för idrotten, eller klubben själv att hantera? Naturligtvis inte enbart.
Idrotten må vara en speciell miljö, på gott och ont, men den ska inte hantera trakasserier och övertramp på ”sitt sätt”.
Först när de synliggörs går den här typen av problem att bekämpa och att vi så här 2017 lever i ett modernt samhälle där saker inte bara sopas under mattan, utan där de tas på allvar och lyfts till ytan är viktigt. Även om det skulle ske i en idrottsklubb.
Alla som står upp mot trakasserier är hjältar.
För andra gången någonsin så är Lindlöven klara för semifinal i HockeyEttans slutspel mot HockeyAllsvenskan! Trots att Forshaga tvingade fram en fjärde match genom att kvittera slutspelet i antal vunna matcher så blev Lindlöven för mycket när de två lagen fortsatte slutspelet i Ängevi Ishall. Lindelaget avslutade starkt vid båda matcherna och passade även på att sätta en stark punkt till kvartsfinalens fjärde match med de respektingivande slutsiffrorna 5-1.
Efter sex månader av poängjagande till handbollens division 1-serie så skulle säsongens sista seriematch spelas under lördagen. LIF Lindesberg som redan står klara för ett kommande kvalspel mot Allsvenskan avslutade sin säsong med en rejäl kross med 43-22 inför hemmapubliken. Nu väntar kvalspel för LIF Lindesberg som inleds med en bortamatch redan på lördag.
– Vi har något kvar att plocka fram inför kvalspelet, säger Joakim Bååk.
Onsdagen den 20 maj går årets upplaga av LindeDagen av stapeln, för tionde gången i ordningen. Ett jubileum man naturligtvis vill fira lite extra, för att göra evenemanget till en ännu större och bättre folkfest. Bland nyheterna, som presenterades under Rotarys möte på måndagen, finns bland annat Café Dialog där invånarna kan möta kommunens förvaltningschefer.
– Vi är ju tjänstepersoner, så det blir lite som Almedalen, fast utan politik, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
För sjunde året i rad så blev tredagarsturneringen, Libo Cup, en stor succé. Precis som arenaparkeringen så höll sig läktarna på de fyra hallarna fyllda där den stora publiken gav en stor stämning som smittade av sig på de hundratals unga spelarna på planen. 5 431 mål gjordes på de tre dagarna där LIF Lindesberg jublade högst när cupen närmade sig sitt slut. Hemmaklubben stoltserade med fem finalister i arenan, varav fyra av dessa stod som slutsegrare.
– Det är gött att få vinna och speciellt på hemmaplan, säger Frans Almlöf.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Ifjol missade LIF Lindesberg den efterlängtade kvalplatsen till Allsvenskan med bara ett ynka mål för lite i målskillnad. Till den nuvarande säsongen har LIF Lindesberg istället gjort allt för att inte hamna i samma fälla och har gått all-in för att avsluta serien med en förstärkt målskillnad. En fungerande taktik då LIF Lindesberg under onsdagen säkrade en kvalplats mot Allsvenskan till den kommande våren.
– Det känns jätteskönt att det är säkrat nu, säger Asso Eliassi.
Det jublades högt i LIF Lindesberg när Svenska Handbollslandslaget släppte de sexton namnen som kommer att få representera Sverige i Spanien i mitten av mars. Den orangeklädde kantspelaren, Benjamin Stolth, var ett av namnen som redovisades till U18-landslaget, vilket innebär att LIF-spelaren kommer att få göra sin landslagsdebut om bara en månad.
– Jag fyllde år dagen efter att truppen lades ut så det här blev en bra och tidig födelsedagspresent, berättar Benjamin Stolth.
En poäng behövdes för att Lindlöven skulle få en garantiplats till det kommande slutspelet som drar igång i början av mars. Onsdagen bjöd på en fysisk match med ett hårdspelade Sollentuna som i sin tur jagar den sista av fyra Play In-platser. Efter mycket utvisningar i Lindehov så kunde hemmalaget knipa sina poäng och kan redan nu förbereda truppen inför HockeyEttans kvartsfinal.
– Vårt första delmål inför säsongen var att sluta inom topp sex i tabellen och nu är det avklarat, säger Simon Nyhlén-Persson.
Visa hela artikeln
LIF Lindesberg stänger serien med kross 
