INSÄNDARE/DEBATT: Den 22 november beskrev Lars Ströman i Nerikes Allehandas ledare begreppet ”alternativa fakta”. Med president Donald Trumps agerande gavs exempel på hur man med dessa kan undergräva demokratiska institutioner. Men man behöver inte fara så långt för att finna bruket av alternativa fakta. Dessa finns också inom sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län.
I sin iver att hålla regionens kostnader nere framkom tanken på att stänga delar av dess verksamhet och då i första hand, utan närmare förklaring, i Lindesberg. Man lät göra en utredning som visade att endast 26 akuta operationer gjordes under ett år på lasarettet mellan 21.00 och 07.00. Alla förfasade sig över detta slöseri med regimens medel och den 25 september år 2019 beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden att reducera antalet arbetstimmar under kvällar, nätter och helger. Det var underförstått att primärjouren i kirurgi/ortopedi skulle dras in och operationsavdelningen stängas under den aktuella tiden.
Men man berättade inte att beslutet, om det, enligt svenskt språkbruk, till punkt och pricka genomfördes, medförde att endast 70 timmar per vecka återstod för primärjouren i kirurgi/ortopedi vid akutmottagningen i Lindesberg. Man talade inte om att det mellan 21.00 och 07.00, enligt utredningen, kom 1175 andra patienter till dessa specialister för omhändertagande. Landstingsledningen klargjorde inte hur dessa ska tas om hand. Först in på 2020 började verkligheten om dessa besökssiffror tränga fram till de politiska kamraterna i norr. Påståendet att det endast rörde sig om 26 omhändertagna personer visade sig vara ett alternativt faktum.
Den svenska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys består av medlemmar som utses av regeringen. År 2018 publicerade de en rapport där de kartlagt akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. De fann ingen färdig definition av begreppet akutsjukhus. De beslöt att använda begreppet för sjukhus som har en akutmottagning med kirurgi och medicin och eventuellt andra specialiteter. Så är det endast dagtid i Lindesberg. Det hindrar inte regionledningen att använda ett alternativt faktum och i annonser berätta att Akutmottagningen i Lindesberg är öppen dygnet runt.
Den 28 september i år verkställdes neddragningen i Lindesberg. Akutmottagningen i Örebro hade redan tidigare varit hårt belastad. Två veckor senare var väntetiderna på kirurgsidan vid USO:s akutmottagning uppe i 10 timmar. Utanför mottagningens ingång var det en kö på 30 meter. Den första december erfor vi att Vårdförbundet och fackförbundet Kommunal anmält USÖ till Arbetsmiljöverket. Arbetsbelastningen vid dess akutmottagning är för stor. Erfarna kolleger har valt att säga upp sig. Varken arbetsgivaren eller media har nämnt möjligheten av att, som avlastning, återgå till den tidigare ordningen på akuten i Lindesberg.
Nästa år firas 100-årsminnet av demokratins seger i Sverige. Region Örebro län deltar i de manifestationer som ska göras. Man säger sig vilja ta tillfället att stärka förtroendet och tilliten till demokratiska institutioner och arenor i Örebro län. Då bör regionens ledning lyssna på allmänheten, företagarna, partikamraterna och övriga partier även i Bergslagen och visa dem förtroende och respekt.
Sedan Lasarettet invigdes i Lindesberg 1961 har de skett en fantastisk utveckling av sjukvårdens möjligheter. Region Örebro län med sina tre sjukhus har följt med i utvecklingen. Samtidigt har den stigande medellivslängden ökat behovet av vård. Det kostar. Att försämra vårdtillgången i Bergslagen är en nödlösning. Vi behöver politiker som vågar höja skatten.
Jag menar att Hälso- och sjukvårdsnämnden snarast ska återställa lasarettets status som akutsjukhus.
Ingemar Engstrand
Pensionär i Lindesberg
Visa hela artikeln
