INSÄNDARE/DEBATT: Den 22 november beskrev Lars Ströman i Nerikes Allehandas ledare begreppet ”alternativa fakta”. Med president Donald Trumps agerande gavs exempel på hur man med dessa kan undergräva demokratiska institutioner. Men man behöver inte fara så långt för att finna bruket av alternativa fakta. Dessa finns också inom sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län.
I sin iver att hålla regionens kostnader nere framkom tanken på att stänga delar av dess verksamhet och då i första hand, utan närmare förklaring, i Lindesberg. Man lät göra en utredning som visade att endast 26 akuta operationer gjordes under ett år på lasarettet mellan 21.00 och 07.00. Alla förfasade sig över detta slöseri med regimens medel och den 25 september år 2019 beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden att reducera antalet arbetstimmar under kvällar, nätter och helger. Det var underförstått att primärjouren i kirurgi/ortopedi skulle dras in och operationsavdelningen stängas under den aktuella tiden.
Men man berättade inte att beslutet, om det, enligt svenskt språkbruk, till punkt och pricka genomfördes, medförde att endast 70 timmar per vecka återstod för primärjouren i kirurgi/ortopedi vid akutmottagningen i Lindesberg. Man talade inte om att det mellan 21.00 och 07.00, enligt utredningen, kom 1175 andra patienter till dessa specialister för omhändertagande. Landstingsledningen klargjorde inte hur dessa ska tas om hand. Först in på 2020 började verkligheten om dessa besökssiffror tränga fram till de politiska kamraterna i norr. Påståendet att det endast rörde sig om 26 omhändertagna personer visade sig vara ett alternativt faktum.
Den svenska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys består av medlemmar som utses av regeringen. År 2018 publicerade de en rapport där de kartlagt akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. De fann ingen färdig definition av begreppet akutsjukhus. De beslöt att använda begreppet för sjukhus som har en akutmottagning med kirurgi och medicin och eventuellt andra specialiteter. Så är det endast dagtid i Lindesberg. Det hindrar inte regionledningen att använda ett alternativt faktum och i annonser berätta att Akutmottagningen i Lindesberg är öppen dygnet runt.
Den 28 september i år verkställdes neddragningen i Lindesberg. Akutmottagningen i Örebro hade redan tidigare varit hårt belastad. Två veckor senare var väntetiderna på kirurgsidan vid USO:s akutmottagning uppe i 10 timmar. Utanför mottagningens ingång var det en kö på 30 meter. Den första december erfor vi att Vårdförbundet och fackförbundet Kommunal anmält USÖ till Arbetsmiljöverket. Arbetsbelastningen vid dess akutmottagning är för stor. Erfarna kolleger har valt att säga upp sig. Varken arbetsgivaren eller media har nämnt möjligheten av att, som avlastning, återgå till den tidigare ordningen på akuten i Lindesberg.
Nästa år firas 100-årsminnet av demokratins seger i Sverige. Region Örebro län deltar i de manifestationer som ska göras. Man säger sig vilja ta tillfället att stärka förtroendet och tilliten till demokratiska institutioner och arenor i Örebro län. Då bör regionens ledning lyssna på allmänheten, företagarna, partikamraterna och övriga partier även i Bergslagen och visa dem förtroende och respekt.
Sedan Lasarettet invigdes i Lindesberg 1961 har de skett en fantastisk utveckling av sjukvårdens möjligheter. Region Örebro län med sina tre sjukhus har följt med i utvecklingen. Samtidigt har den stigande medellivslängden ökat behovet av vård. Det kostar. Att försämra vårdtillgången i Bergslagen är en nödlösning. Vi behöver politiker som vågar höja skatten.
Jag menar att Hälso- och sjukvårdsnämnden snarast ska återställa lasarettets status som akutsjukhus.
Ingemar Engstrand
Pensionär i Lindesberg
Ett år har gått sedan Mejk slog upp portarna till sin egen livsmedelsavdelning, något man firar stort hela dagen. Glada leverantörer bjuder på smakprover, och givetvis tårta för att fira den nyblivna ettåringen.
– Det har gått jättefort, det säger kunderna också, säger vd Mikael Karlsson.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Under lördagen drog Lindesbergs kommuns största kulturevenemang, Vinterspår, igång – i år med rekordmånga utställare. 155 utställare på 33 platser fanns utmärkta på Vinterspårs karta och lockade mängder av besökare som gav sig ut för att ta del av konst och hantverk av alla dess slag – allt från blommor i kräppapper till koreanska kläder och en lektion i bridge. LindeNytt var på plats för att kunna bjuda på ett bildspel från evenemanget.
Under lördagen delades det tredje stipendiet i ordningen ut till minne av keramiker Gunilla Dovsten. Gunillas make, Mats Herminge, välkomnade alla till ceremonin, som i år hölls i Stripa där årets stipendiat är född och uppvuxen. Därefter avslöjade han att den kända stick- och garndesignern ”Stickmaja” blivit utsedd till 2026 års stipendiat.
– Det känns oerhört fint och hedrande att stå här i Stripa och ta emot detta pris, säger Maja Karlsson.
En kall vinter har inneburit högsäsong och bråda dagar på Storå Rör. Trasiga värmepumpar kräver snabba insatser samtidigt som den ordinarie försäljningen och serviceavtalen ska skötas. Mitt i myllret av arbetsuppgifter har en ny VD tillträtt familjeföretaget – det är tredje generationens VVS-entreprenör Ellen Arrestad, som tagit över stafettpinnen efter pappa Stefan Olsson Arrestad, som efter 25 år lämnar VD-posten.
– Mitt mål är att fortsätta driva ett välmående bolag, att se till att alla har en bra arbetsplats och såklart installera en massa värmepumpar – det är ju vår ”core business”, säger Ellen Arrestad.
Det planeras för ett nytt vatten- och reningsverk i Lindesberg. Byggstarten för den nya anläggningen är beräknad till 2027. Eftersom verksamheten är avgiftsfinansierad kommer kostnaden att belasta brukarna, vilket innebär höjda avgifter för vatten och avlopp för Lindesbergarna.
– Det är de som nyttjar avloppstjänsterna och vattentjänsterna som får betala, säger Ola Westin, chef på Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen, till Sveriges Radio P4 Örebro.