– Vi skaffade en whiteboard och vi använder bara 15 minuter varannan vecka till sammanträde. På det sättet har vi blivit bättre! Det sade Annelie Andersson på akutmottagningen under Förbättringsdagen på Lindesbergs lasarett.
Det hon och hennes kollegor på Akuten gjort och gör var ett av tio exempel på både kreativt och systematiskt tänkande på lasarettet. Idéer om förbättring på Akuten kommer direkt upp på förbättringstavlan. Syftet med alla dessa projekt är att vården ska bli bättre, snabbare, säkrare och ge mer nöjda patienter. Med all denna medicinska expertis skulle man kunna tro att konferensen skulle handla om hur man opererar, smärtlindrar, söver eller ger sprutor.
Men vad det handlar om, är att hitta hållfasta, säkra rutiner. Här talades om förbättringstavlor, register, dokumentation, enkäter, sökord, flöden, processer, checklistor och portaler. Eller ta ett så knastrigt ord som ”avvikelsehantering”. Det kan handla om liv och död. Efter ett Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, för något år sedan gjorde ett nedslag på Lindesbergs lasarett och pekade på bristen på ( eller rentav avsaknaden av) att rapportera fel i vården – det kan då handla om allvarliga händelser när något går riktigt illa. Eller tillbud, mindre händelser. Projektet har lett till att rapporteringen blivit bättre. Alla som skriver en avvikelserapport får ett tack per mejl.
För att man ska lyckas med förbättringsarbetet på lasarettet ska man lära sig av varandra – mellan kliniker och avdelningar. Mellan yrken. Patienterna ska bjudas in och cheferna ska fråga efter resultat av förbättringar.
– Och ska vi få någon riktig skjuts så måste vi också prata om vilka pengar det finns att spara på förbättringar, sade utvecklingschefen Eva Carlsson.
Förbättringsdagen visade att det finns pengar att spara genom att patienter kan skrivas ut tidigare bara för att rutinerna har blivit bättre. Förbättringsdagen visade också att patienterna mår bättre. Tänk på de opererade patienterna som inte behöver ligga och frysa för att man nu har bättre koll på hur många som drabbas av hypertomi. Det är inte ovanligt att patienter som opereras får en sänkt kroppstemperatur – under 36 grader. Nu finns det ”Hypertomiförebyggande riktlinjer på operation”. Man har blivit bättre på att använda värmefiltar.
Elisabeth Alfredsson och Eleonore Johansson rapporterade att ortopedkliniken infört ett gemensamt synsätt med fokus på det friska. Patienterna blir mer delaktiga. Här finns en affisch ”Så här kommer du igång efter en höft- eller knäprotesoperation”. De berättade om en informerad patient som var på hugget direkt efter operation:
– Vilken tid får jag komma upp?
Visa hela artikeln
Uppskattat traktormuller drog stor publik 
