Som punkt nummer 17 på dagordningen i hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde avhandlades frågan gällande akutmottagningen i Lindesberg. Beslutet som fattades innebär att man nu förstärker akutmottagningen i Lindesberg, för att i början av nästa år kunna ta emot patienter med enklare kirurgiska och ortopediska besvär även nattetid. Men vad betyder detta egentligen för invånarna i den norra länsdelen? LindeNytt ställde frågan till Karin Sundin.
Förstärkningen som man beslutade om innebär bland annat att samtliga patienter, oavsett sjukdoms- eller skadeorsak, som söker vård vid akutmottagningen i Lindesberg ska få en första bedömning på plats även nattetid. Detta har man även tidigare fått, men då av mottagningens sjuksköterskor, något som nu istället ska ges av en behörig läkare.
– Förstärkningen innebär också att vi i Lindesberg från och med januari nästa år kommer att kunna ta hand om enklare kirurgiska och ortopediska besvär, till exempel sårskador och stukningar, även under nätterna. Minst en av de två läkare som är på plats på akuten under natten ska också vara legitimerad, alltså ha läkarexamen och ha fullgjort sin allmäntjänstgöring, säger Karin Sundin (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Vad innebär enklare besvär och vem gör den bedömningen?
– Det är en bedömning som de medicinskt ansvariga som arbetar måste göra, om det är en patient som man kan ta hand om eller om den behöver åker vidare till en annan vårdnivå, berättar Karin Sundin.
Just nu pågår också en omläggning mot mer vård nära patienten och en Nära vård-sektion skapas därför inom avdelningen för medicin och geriatrik. Som en del av det arbetet sker också en ökning av antalet vårdplatser på Lindesbergs lasarett, där Nära vård-sektionen kommer att ha totalt åtta vårdplatser, vilket är en utökning med fem vårdplatser mot i dag. Dessa kommer att öppnas så snart det finns personal på plats, men man räknar med att kunna ta emot patienter i mitten av mars 2022.
Vad blir besparingen nu när man gör den här satsningen?
– Den stora vinsten är att vi använder våra resurser mer effektivt, det handlar om att vi ska få mesta och bästa möjliga vård för våra skattepengar. Vi ska använda våra resurser och framförallt vår personal så klokt som möjligt. Här breddar vi uppdraget för vad vi kan hantera från Lindesbergs lasaretts sida på natten, så vi får väldigt mycket mer för pengarna än när vi hade en kirurg som i praktiken inte träffade så många patienter, säger Sundin.
När beslutet först fattades att akutmottagningen i Lindesberg skulle förlora jourlinjerna för ortopedi och kirurgi under nattetid möttes det av kraftiga reaktioner. Sedan dess har en kamp pågått från invånarnas sida, där man outtröttligt stridigt för ett återöppnande av akuten. I juni 2021 fick hälso- och sjukvårdsnämnden ta del av en uppföljning av de förändrade jourlinjerna på Lindesbergs lasarett. Utifrån den rapporten har nu flera åtgärder vidtagits för att förbättra invånarnas tillgänglighet till nattlig akutsjukvård på Lindesbergs lasarett, menar Sundin.
– Uppföljningen skulle visa om förändringarna vid Lindesbergs lasarett inneburit de vinster som var målet, och uppföljningen visade ju det, att vi använder våra resurser mer effektivt och att vi har kunnat möta våra patienter på ett bra sätt. Det vi gör nu är att skapa trygghet i att det finns vård på Lindesbergs lasarett och se till att vidga uppdraget lite grann, och att även koppla det till en omställning av sjukvården som pågår till en mer nära vård där vi behöver samspela mer mellan primärvården och sjukhusen.
En fråga som varit på tapen är gällande klimatmålen som är satta för invånarna i Örebro län, där ganska tuffa mål ska vara uppfyllda till 2030.
Hur rimmar dessa med ökade transporter från Lindesberg till USÖ eller Karlskoga?
– Det har ju inte blivit så mycket mer transporter, de hårresande beräkningarna om hur mycket ambulanser som åker kors och tvärs mellan sjukhusen, som förekommer i olika insändare, är ju inte sanna. Det ju inte alla patienter som tidigare kom till Lindesberg som automatiskt åker ambulans till något annat sjukhus idag, säger Sundin.
Jag tänkte även på de patienter som åker i egen bil till respektive sjukhus, inte bara ambulanstrafiken, den bör ju ha ökat med vanliga bilar också?
– Ja, den frågan kan jag på rak arm inte riktigt svara på, men klimatmålet är ju ett övergripande mål som vi som organisation måste sträva efter, men i varje enskilt fall där vi ska bedöma var en patient får bäst vård, så är människors liv och hälsa i den stunden överordnad, avslutar Karin Sundin.
Moderaterna är ett av oppositionspartierna som ställt sig kritiska till det ursprungliga beslutet att dra ner på jourlinjerna för ortopedi och kirurgi vid akutmottagningen, och efter dagens sammanträde känner man sig ganska nöjda.
– Vi är i stort nöjda med dagens beslut, dock tycker vi att det kommer alldeles för sent, man borde ha backat tidigare. Vi har varit kritiska mot det här både på regionnivå och i kommunen en längre tid, men det är bra att man nu äntligen har tagit beslutet och så hoppas vi att patienterna ska känna sig tryggare. Vi yrkade även på att man skulle utreda möjligheterna att bemanna akutmottagningen i Lindesberg med akutläkare, men det röstades ned, berättar Sebastian Cehlin (M), oppositionsråd och 2:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Visa hela artikeln
Bassängträningen håller seniorerna starkare och friskare 
