Många tycks glömma att handbollen är en brutal gentlemannasport som de flesta tycker om mellan mästerskapen. Det vore kul om fler lät sig förföras av den flärdfulla sporten även på vardaglig basis.
Får handbollen verkligen den uppskattning sporten förtjänar? Får spelarna som utövar det sofistikerade gladiatorspelet den uppskattning de i själva verket förtjänar? Finns det någon större gentlemannasport än just handboll?
Svaret på ovanstående frågeställningar är i samtliga fall nej. Solklara nej.
Jag blir lite förvånad varje gång ett stort mästerskap lockar den större publiken till teveapparaterna. För varje gång är det samma visa.
Det skrivs spaltmeter av hyllningar till sporten handboll i de sociala medierna. Mycket för att det är väldigt bra tv-underhållning naturligtvis, men framförallt för att den trots den hårda kampen är så ren.
I mitt maxade Twitter-flöde har den ena stora idrottsprofilen efter den andra, från olika idrotter, hyllat sporten handboll och spelarnas förmåga att spela fysiskt utan att det blir gnäll.
Profiler som dagligen följer andra stora sporter som ishockey eller fotboll där gnället, filmningarna och snacket blivit en del av vardagen hyllar sporten där en spelare kan halvdö efter en fulsmäll för att minuten senare ta syndaren i hand och spela vidare.
Jag instämmer i de hyllningarna, men tycker att det är lite märkligt att så många från mästerskap till mästerskap tycks glömma att det är just det som personifierar sporten handboll.
Ingen annan lagidrott står så tydligt för givande och tagande. Du ger en smäll, du tar en smäll, du biter ihop och gnäller för bövelen inte på varken motståndare eller domare.
Förmodligen är det därför en så extremt fysisk och ibland rent av brutal idrott kan framstå som så oerhört sympatisk. Det är tufft, men det är renhårigt.
Det gör också att det är de som ber minst om ursäkt för sig som blir mest framgångsrika. De som vågar ta för sig mest och gärna mangla över sin motståndare. Det är de som blir segrare.
Där kan jag tycka att svenska handbollslag och kanske då snarast i allsvenskan har lite mer att hämta. Man kan inte förklara bort förluster med att ”sådan är handbollen” eller tycka att det är okej att förlora om man ändå gjort en ganska bra insats. Det måste in lite mer kompromisslöshet, en tjurighet att vägra vika ner sig. Den kan jag tycka saknas ibland, så väl hos LIF Lindesberg som hos lagets motståndare i den jämna serie vi kallar allsvenskan.
Och då är vi tillbaka till inledningen av den här krönikan. Får handbollen den uppskattning den förtjänar? Svaret är som sagt nej.
Om fler av de som hyllar och älskar sporten när det går mästerskap på teve skulle börja intressera sig för idrotten även i vardagen, då är jag övertygad att lite mer av det kompromisslösa skulle spilla över även ned på klubblagsnivån (härmed inte sagt att det inte finns på klubblagsnivå, det vet vi ju alla att det gör). Hela vägen ner i allsvenskan. Intresse har ju en tendens att piska upp så väl känslor som intensitet.
Fick handbollen ett större publikt gensvar. Ja, då skulle den också bli ännu roligare att följa långt ner på den svenska klubblagsnivån.
Kom igen nu alla som sitter och jublar vid teveapparaterna!
Det blev en repris från damernas serieinledande bortamatch när Lindesbergs första futsalmatch i den högsta ligan skulle spelas under lördagen. Svärtinge är ett väletablerat lag inom Svenska Futsalligan och gav också en kross i Lindesberg Arena. Mot slutet av den historiska hemmamatchen så blev det två snabba hemmamål innan slutsignalen ljöd och slutresultatet 9-2 blev fastställt.
– Vi vet att det kommer att bli tufft men vi är ödmjuka inför uppgiften, säger Emelie Alfredsson.
På lördag spelas en historisk match i Lindesberg Arena. För första gången någonsin så spelas en match inom Svenska Futsalligan, den högsta ligan inom futsal, i Lindesberg. Samtidigt är det även stort för IFK Lindesberg som även föreningen gör debut inom en högsta liga.
– Det är ju det här som man vill uppnå oavsett vilken sport som man utövar, säger Martin Eriksson.
Det är en stor glädje inom IFK Lindesberg. Söndagens gemensamma säsongsavslutning av A-lagens respektive serie slutade båda med seger, vilket ger en ljuvlig eftersmak. Förutom att herrarna kan börja ladda upp inför ett kvalspel mot en återkomst i Division 4 så står det samtidigt klart att Lindedamerna är klara för en kommande säsong i Division 2.
– Den första gången sedan 80-talet som Lindesberg har en damtrupp i Division 2, så det är verkligen historiskt, säger Martin Eriksson.
Arlandalaget åkte på en rejäl kraschlandning när Lindlöven gjorde sin första seriematch för säsongen i Lindehov. Till mittperioden så kunde det retroklädda hemmalaget skjuta in tre mål på fem minuter, varav två av målen gjordes i boxplay. Även om det inte är Lindlövens bästa match i historien så fick lagets nya målvakt, Alfred Svensson, hålla nollan i sin första Lindlöven-match.
– Även om vi har mycket puck så måste vi bli spetsigare och bli mer effektiva, säger Lennart Hermansson.
På lördag går årets upplaga av Linde Judo Open av stapeln i Lindesberg arena. För tredje året i rad har antalet anmälda passerat 500-strecket, med råge. Dessutom får man den här gången besök av utländska klubbar från Nederländerna, Norge och Danmark.
– Det kommer bli en judofest utan dess like, säger Johan Orrbo.
I våras skulle LIF Lindesberg kvala sig tillbaka till Handbollsallsvenskan, efter en andra plats inom Division 1, men föll dessvärre på målsnöret mot det vassa IFK Ystad HK. På söndag inleds en ny säsong inom Handbollsettan där LIF Lindesberg kommer med nya hungriga ungdomar och en ny huvudtränare som vill visa upp den rekordunga spelartruppen inför hemmapubliken.
– Jag tycker ändå att det känns bra, säger Elias Andersson.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
Jätteförlust i historiska hemmapremiären: ”Surt” 
Visa hela artikeln
