De olympiska spelen är igång. Vi förväntas bli exalterade av en mängd idrotter som väldigt få annars bryr sig om. Men mitt i sammelsuriet av simning, cykling, kanot och värja är det trots allt handbollsturneringen som är kronjuvelen.
Jag förstår inte poängen med OS.
Eller förlåt, det är klart att jag förstår poängen. Jag vill på intet sätt förringa de fantastiska atleter som får chansen att visa upp sig på vad som för dem är den största arenan. De som får chansen att vinna de mest prominenta tävlingar de någonsin kommer ställa upp i.
Men jag förstår inte den publika poängen med OS. Att medier och gemene man plötsligt är så oerhört upphetsade.
För mig är det orimligt att det plötsligt ska vara intressant med skytte, konstsim, cykling, vattenpolo, fäktning och allt vad det nu är som står på programmet bara för att sporterna under några veckor samlas under samma tak. Jag kan inte, som så många andra, uppbåda intresse för sporter som jag inte bryr mig om alls under fyra år, bara för att de ingår i OS.
Jag intresserar mig helt enkelt inte för de olympiska spelen i Brasilien.
Med ett undantag naturligtvis.
Det har alltid varit något visst med olympiska handbollsturneringar. Jag är gammal nog att bli nostalgisk över tiden när ”Bengan Boys” gjorde oss till en stormakt inom sporten, jag blir glad bara av att höra rösterna från firma Perlskog och Hellgren och minns att jag rent av satt uppe mitt i natten för att specialstudera det amerikanska spänstfenomenet Darrick Heath som då var på väg till Elitserien (där han sedan aldrig gjorde något större avtryck) under OS-turneringen i Atlanta 1996.
Så mitt i det allmänna ointresset känner jag ändå en ganska stor upphetsning över handbollsturneringen trots att de svenska medaljchanserna väl, om vi ska vara realistiska, är ganska begränsade.
Jag hade inte möjligheten att titta när damlandslaget gjorde processen kort med Argentina (31-21), men gårdagens premiärmatch för herrarna mot Tyskland gav mersmak. Minst sagt.
Inte för att 29-32 var något särskilt upplyftande resultat efter en heroisk insats mot ett gäng riktigt skickliga tyskar, men de speltekniska detaljerna var av riktigt stort intresse i OS-premiären. Inte minst domarnas tuffa nivå där de tidigt klev in och visade att de går in för att stävja det allra mest brutala försvarsspelet (som tyskarna annars visat sig väldigt bra på) i den här turneringen. För att inte tala om det taktiska greppet att i samband med utvisningar (inte helt lyckat vid alla tillfällen så här i turneringsstarten) plocka målvakten och på så sätt upphäva eller öka på det numerära under- och överläget.
Framförallt Tyskland gjorde det på ett konsekvent och högintressant sätt som jag gärna skulle se flera lag i allsvenskan ha modet att efterapa konsekvent i höst. Även om jag har svårt att se det ske.
Men framförallt är det så klart intensiteten som jag ofta kan sakna i svensk klubblagshandboll som skapar den där magin som de individuella insatserna sedan spär på. Julius Kühns mäktiga distansskytte, Mattias Zachrissons pardonlösa skytte från kanten och Jerry Tollbrings smått magiska straffskytte. Det var mycket som gladde i OS-premiären.
Det blev förlust, men det känns ändå som att vi, även om vi är långt ifrån några medaljfavoriter, har ett svenskt landslag som kommer kunna mäta sig och klara sig bra i den här turneringen.
Så okej, det är ganska kul med OS trots allt.
Även om det inte finns några officiella eller samlade siffror från de olika travbanorna, kan man nog ändå med stor säkerhet säga att Isabella Jansson Wiklund är en av de yngsta kuskarna någonsin att tituleras Årets Kusk. Under Örebro och Fornabodas gemensamma travgala som arrangerades i lördags fick 19-åringen ta emot det prestigefyllda priset efter en otrolig säsong på tävlingsovalen.
– Det är jätteroligt att man kan visa att det går att ta sig framåt inom sporten även om man är ung och tjej, säger Isabella Jansson Wiklund.
Till föregående säsong så lyckades Uppsala HK snuva LIF Lindesberg på den sista kvalplatsen till Allsvenskan efter en jämn kamp på målskillnad. I höstas blev det dessutom ett oavgjort möte mellan de båda lagen vilket gjorde att LIF Lindesberg gick in med ett stort revanschsug när lördagens möte spelades på hemmaplan. Trots en jämn match blev det en stor sexmålsseger när slutsignalen ljöd.
– Det var en ganska jämn match rakt igenom även om vi lyckas vinna med sex mål, säger Joakim Bååk.
Fri entré, foodtrucks, öppen bar, ett extra stort 50/50-lotteri och två av HockeyEttans bästa lag på isen. Lindlöven slår verkligen på stort när man under lördagen har sin seriefinal i Lindehov. Med en trupp som laddar för det kommande slutspelet så behövs ännu de sista poängen för att behålla den nuvarande andra platsen i tabellen och på så sätt skaffa sig så bra förutsättningar som möjligt.
– Vi ska bädda upp det bra inför serieavslutningen, säger Lennart Hermansson.
Även om det blev en andra plats i Örebro Läns Division 1-serie inom futsal, så får IFK Lindesbergs damlag chansen att kvala upp till futsalens högsta liga RFL. Redan på lördag påbörjas spelet i de tre kvalgrupperna där IFK Lindesberg har lottats till spel mot Bäckby United FC och lördagens motstånd IFK Haninge. En tuff uppgift som kan leda till att Lindesberg får skryta med att ha ett av landets bästa futsallag.
– Även om det inte låg i våran målsättning att ta oss till RFL så ville vi ta chansen medan vi har möjlighet, säger lagets tränare Martin Eriksson.
En poäng behövdes för att Lindlöven skulle få en garantiplats till det kommande slutspelet som drar igång i början av mars. Onsdagen bjöd på en fysisk match med ett hårdspelade Sollentuna som i sin tur jagar den sista av fyra Play In-platser. Efter mycket utvisningar i Lindehov så kunde hemmalaget knipa sina poäng och kan redan nu förbereda truppen inför HockeyEttans kvartsfinal.
– Vårt första delmål inför säsongen var att sluta inom topp sex i tabellen och nu är det avklarat, säger Simon Nyhlén-Persson.
Efter fyra raka förluster så har Sundsvall hunnit ikapp Lindlöven i tabellen och hotade inför helgen med att ta över andra platsen i HockeyEttans norra serie. Trots en otroligt tråkigt tajmad formsvacka så var det ett snabbspelat Lindlöven plockade poäng mot Sundsvall under lördagen, men även under söndagen blev det tre värdefulla poäng till tabellen.
– En svacka har alla lag men det är hur snabbt man tar sig ur den som är viktigt, säger Sebastian Falk
Linde Volley kommer inte att spela seriespel i den svenska volleybollens högsta serie under nästa säsong. Det beskedet kom från Linde Volleys officiella sociala medier under fredagseftermiddagen. Anledningen ligger i föreningens nuvarande förutsättningar då det krävs mycket bakom kulisserna för att kunna vara med i toppserien.
– Styrelsen anser att det i nuläget är mest ansvarsfullt att prioritera föreningens långsiktiga stabilitet och utveckling, uttalar sig Linde Volley i en publicering på sociala medier på fredagen.
Med endast timmar kvar av året kan vi se tillbaka på ett 2025 som återigen präglades av besparingar och sviktande ekonomi. Beslut om nedläggning av Vedevågs skola, inrymningslarm på andra skolor, nya vårdcentraler och så en strålande jul förstås. För att sammanfatta året som gått passar vi på att dela med oss av ett bildspel innehållande ett potpurri av bilder på små och stora ögonblick från vår kommun.
Med detta vill vi på redaktionen önska alla våra läsare, annonsörer och samarbetspartners ett riktigt Gott Nytt År!
19-åriga Isabella prisas till Årets Kusk efter succésäsongen 
Visa hela artikeln
