25-26. Det är talande siffror för hela den här säsongen. Så nära, men ändå så långt borta. Bra, men inte tillräckligt bra. Det blir inget kvalspel i år heller för LIF Lindesberg.
Det känns ändå väldigt talande att det är Ricky Nordahl som får uttala sig i Lindenytts artikel efter förlustmatchen hemma mot Aranäs. Han är en av få i årets upplaga av brandgult som kan säga saker som ”det är väl lite talande för oss” och ”vi är inte bra nog tillräckligt länge” med gott samvete och utan att det blir klyschor som sägs bara för sakens skull.
Men han har helt rätt.
Den rutinerade kantspringaren är nämligen en av dem som rakt igenom tagit sitt ansvar i årets allsvenska. Hans lägstanivå är hög och han har den typen av ansvarstagande krigarinstinkt som kan göra andra bättre. Tränare Herman Arenvang har berömt honom storligen även när han för ett otränat öga inte synts särskilt mycket i spelet. LIF Lindesberg hade behövt fler som han.
För när vi nu sitter här och konstaterar att 25-26 hemma mot Aranäs betyder att till och med det sista lilla hoppet om att kunna landa en kvalbiljett är borta, är det just en alldeles för låg lägstanivå som varit anledningen. Ricky Nordahl har helt rätt när han säger att laget varit för ojämnt även i matcherna och att perioderna med dåligt spel varit alldeles för långa.
Det är ett faktum det inte går att blunda för att laget inte riktigt räckt till när det behövts en stabil nivå genom hela matcher. Det är därför man inte klarat av att vinna de tuffa fighterna mot toppmotstånd som hade varit ett måste om kvalavancemanget skulle kunna säkras.
Jag är ganska säker på att jag vill härleda det till den mentala biten.
Det sitter i huvudet för LIF Lindesberg. Inte i kunnandet.
För nog är det så att brandgult har en trupp som är kompetent nog för att kunna kvala till Elitserien. Möjligtvis är den lite i tunnaste laget, men vad det gäller spetskompetens på så väl målvaktspositionen som i det offensiva spelet går det inte att klaga.
Men det där lilla extra, det som sitter i huvudet, det har man saknat och det blir ett viktigt jobb för hela föreningen att analysera vad det beror på.
Nu när chansen till att avsluta säsongen med klang- och jubel är borta vill jag se att det yngre gardet skolas in ordentligt. Killar som William Domås, Jesper Nilsson och Albin Järlstam har fått sina beskärda delar chanser att skina, men nu vill jag se ännu mer ansvar överlåtas på ynglingarna. De tre sista omgångarna är en ypperlig transportsträcka att använda till att låta utvecklingsbar talang växa med uppgiften och ansvaret.
Tryggt lutade mot Ricky Nordahls höga nivå kan det vara rätt språngbräda inför kommande säsong.
Den norra slutspelsfinalen har tagit sig till Lindehov där Lindlöven står i samma position som till semifinalen mot Boden. Precis som mot Boden så kliver Lindlöven ut på hemmaisen efter två raka förluster, denna gång mot finalmotståndet Hudiksvalls HC som kan avgöra hela finalspelet under fredagen. Lindlöven gör sig alltid starkast i Lindehov och trots en avstängd backspelare i hemmalaget så hoppas man att kunna sätta punkt för Hudiksvalls segersvit på 36 raka segrar.
Under SM-veckan i Umeå avgjordes bland annat svenska mästerskapen i armbrytning, där Lindesbergs kommun fick hela tre nya medaljörer. Tre unga killar, som fortfarande är i början av sin karriär, och inte ens 18 år fyllda, visade prov på både styrka, uthållighet och pannben när de sammanlagt plockade hem sex medaljer i olika valörer.
– Det var superroligt och spännande, men inte lika nervöst som jag trodde, säger Roderick.
Slutspelet mot innebandyns Division 1 är i fullt spel och under påskdagen kan WSK Lindesberg säkra en plats i Ettan på hemmaplan. Fredagens seger mot Fagerstalaget, Per-Ols IBF, gör att WSK Lindesberg står med matchboll där man vid seger kliver uppåt till Ettan medan en hemmaförlust tvingar fram en ny resa till Fagersta.
– Nu är det vi som sitter på trumfkortet så jag tycker att det ser bra ut inför söndagen, säger Magnus Lissmats.
Från ett rejält underläge med 0-2 i matcher till att kvittera semifinalen och sedan avgöra! Det var allt eller inget för både Lindlöven och Bodens HF när den femte och sista semifinalsmatchen spelades i HIVE Arena under torsdagen. Med 2-0 efter den första perioden så lyckades Lindlöven att hålla undan ett mer pressat Boden som fick lämna hemmaisen till ett högt finaljubel från Lindlöven.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.
Det blev en jämn hemmamatch mot Anderstorp under onsdagen men precis som vid bortamötet så blev det seger för LIF Lindesberg. En extra skön seger för hemmalaget som nu är klara för slutkvalet till Allsvenskan, där en plats till nästa säsongs Allsvenska står på spel. Vilket lag man får möta framåt är ännu inte klart men LIF Lindesberg är ett steg närmare en comeback i handbollens nästhögsta serie.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Visa hela artikeln
Förlust för LIF i slutkvalsmatchen – Ystad kan avgöra på lördag 
