Efter tio års träning och tävlande avslutar Lindetjejen Emma Persson sin aktiva karriär inom rytmisk gymnastik och påbörjar nästa kapitel i livet, endast 19 år gammal. Hon gör det med tre stycken individuella ungdoms- och junior SM-guld, samt 5 stycken guld och silver i trupp från nordiska mästerskapen i bagaget. En höjdpunkt i karriären var även möjligheten att få åka till St. Petersburg och träna med ryska landslaget.
Jag älskar att bli berörd av ett konstnärligt uttryck som
förmedlar en känsla, oavsett om det är musik, en välskriven text, en dans,
teater eller ett ögonblick från sportens värld. I söndags satt jag i Lindesberg
Arena och njöt av Stråssagymnasternas färggranna våravslutning. Som sista
inslag klev Emma Persson upp tillsammans med ett antal av de yngre gymnasterna
och framförde ett specialskrivet nummer till Frank Sinatras ”My way”.
Framförandet var väldigt vackert, innehöll både tunnband, boll och band och andades en stor passion för en sport som varit en så
stor del av Emmas tioåriga karriär. Det var så många känslor inbakade i
framförandet och jag visste inte där och då att det var sista gången Emma stod
där på mattan och glänste i sin vackra dräkt.
Rytmisk gymnastik får sällan de stora rubrikerna trots den
enorma mängd träning som tjejerna lägger ner på sin sport och jag inser att det
här egentligen på ett sätt kommer för sent. Tre timmars träning om dagen sliter
på kroppen och nu går Emma vidare i livet. Flytten går till Umeå och en
utbildning till sjuksköterska. Emma kommer minnas och sakna gemenskapen,
träningarna, alla resor och allt hon fått uppleva genom sporten.
Hon hyllar sin
tränare Nonna Belova som tränat Emma under var och ett av dessa tio år, varit
med på alla resor och varit som en extra mamma för Emma. Som tränare får man se
tjejer komma och gå men jag förstår även lite av Belovas passion för sporten
och tjejerna hon möter när hon säger, ”varje år dör en liten del av mitt
hjärta”. Jag förstår att Emma har satt många avtryck under sin aktiva karriär
och jag är glad över att jag fick vara med om ett av de större, som jag kommer
bära med mig länge, tack Emma!
Den norra slutspelsfinalen har tagit sig till Lindehov där Lindlöven står i samma position som till semifinalen mot Boden. Precis som mot Boden så kliver Lindlöven ut på hemmaisen efter två raka förluster, denna gång mot finalmotståndet Hudiksvalls HC som kan avgöra hela finalspelet under fredagen. Lindlöven gör sig alltid starkast i Lindehov och trots en avstängd backspelare i hemmalaget så hoppas man att kunna sätta punkt för Hudiksvalls segersvit på 36 raka segrar.
Under SM-veckan i Umeå avgjordes bland annat svenska mästerskapen i armbrytning, där Lindesbergs kommun fick hela tre nya medaljörer. Tre unga killar, som fortfarande är i början av sin karriär, och inte ens 18 år fyllda, visade prov på både styrka, uthållighet och pannben när de sammanlagt plockade hem sex medaljer i olika valörer.
– Det var superroligt och spännande, men inte lika nervöst som jag trodde, säger Roderick.
Slutspelet mot innebandyns Division 1 är i fullt spel och under påskdagen kan WSK Lindesberg säkra en plats i Ettan på hemmaplan. Fredagens seger mot Fagerstalaget, Per-Ols IBF, gör att WSK Lindesberg står med matchboll där man vid seger kliver uppåt till Ettan medan en hemmaförlust tvingar fram en ny resa till Fagersta.
– Nu är det vi som sitter på trumfkortet så jag tycker att det ser bra ut inför söndagen, säger Magnus Lissmats.
Från ett rejält underläge med 0-2 i matcher till att kvittera semifinalen och sedan avgöra! Det var allt eller inget för både Lindlöven och Bodens HF när den femte och sista semifinalsmatchen spelades i HIVE Arena under torsdagen. Med 2-0 efter den första perioden så lyckades Lindlöven att hålla undan ett mer pressat Boden som fick lämna hemmaisen till ett högt finaljubel från Lindlöven.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.
Det blev en jämn hemmamatch mot Anderstorp under onsdagen men precis som vid bortamötet så blev det seger för LIF Lindesberg. En extra skön seger för hemmalaget som nu är klara för slutkvalet till Allsvenskan, där en plats till nästa säsongs Allsvenska står på spel. Vilket lag man får möta framåt är ännu inte klart men LIF Lindesberg är ett steg närmare en comeback i handbollens nästhögsta serie.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.