Vad passar inte bättre än en skål värmande soppa i dessa kyliga vintertider? Varje tisdag erbjuder församlingshemmet sopplunch och de kommande månaderna kommer det att serveras alltifrån ärtsoppa till morotssoppa. Det är frivilliga soppgrupper som turas om att laga till veckans soppa.- Det är roligt och socialt och man får träffa andra. Vi har alltid haft kul, säger Kerttu Lehtinen.
I församlingshemmet stora, rymliga kök står två stora soppkastruller och puttrar på spisen. Idag kommer matgästerna att serveras finsk korvsoppa, en soppa som brukar vara mycket populär. Det är frivilliga grupper som hjälper till att tillaga soppan, de turas om och för varje grupp brukar det röra sig om ungefär en gång i månaden. Det finns både dam- och herrgrupper och sammanlagt blir det någonstans mellan tolv och fjorton sopptillfällen per termin. Vanligtvis kokar man soppa så det ska finnas till sextio personer, men vid årets andra sopplunch har man noterat en liten minskning.
– Det brukar vara lite mindre i början av januari, man behöver komma igång lite grann, säger diakon Anna Andersson, och en av dagens två soppkockar, Ann-Marie Lindkvist tillägger:
– Det beror nog lite på väglaget också, det kan vara svårt att ta sig fram med till exempel rullatorer.
Men oavsett om det kommer många eller några, så är sopplunchen precis lika viktig. Anna säger:
– Även om det bara kommer tjugo stycken, så är det viktigt för de här tjugo. Det är en stunds samvaro som de får.
Man börjar förberedelserna klockan nio på morgonen och nu, några minuter i tolv, är soppan alldeles strax färdig att serveras. Efter maten hjälps gruppen också åt att plocka av, ta hand om disken och städa undan. Den här tisdagen är det Ann-Marie Lindkvist och Kerttu Lehtinen som lagar maten tillsammans, och trots Kerttus femton år i sopptjänst, så är det första gången duon jobbar ihop.
– Det är roligt och socialt och man får träffa andra. Vi har alltid haft kul, berättar Kerttu.
Ann-Maries tidigare gruppvänner har tyvärr tvingats sluta, men de var trogna in i det längsta. Ann-Marie säger:
– Det är inte så lätt när man blir över nittio år, det blir en lång dag.

Kerttu och Ann-Marie ser till korvsoppan.
Och Anna fortsätter med att berömma dessa duktiga kockar:
– Det är en fantastisk hjälp vi får av de frivilliga, och vi tar gärna emot fler som känner att de har en stund över!
I församlingshemmets entré börjar alltfler droppa in, vissa har suttit en lång stund och inväntat lunchat, samtidigt som de språkat med en väninna.
– Det är många som inte kan koka soppa hemma, man kan inte göra det för en person. Och det är ett sällskap, det är inte så roligt att sitta hemma ensam, säger Kerttu och Ann-Marie håller med:
– Man får träffas, och så är det gott!

Sopplunchen kostar fyra guldtior och då får man dessutom bröd till soppan, och därefter kaffe och kaka.
– Vem som helst kan komma hit, en del som jobbar här i stan kommer hit på lunchen, man kan välja det här likväl som något annat, det är öppet för alla!
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Ifjol missade LIF Lindesberg den efterlängtade kvalplatsen till Allsvenskan med bara ett ynka mål för lite i målskillnad. Till den nuvarande säsongen har LIF Lindesberg istället gjort allt för att inte hamna i samma fälla och har gått all-in för att avsluta serien med en förstärkt målskillnad. En fungerande taktik då LIF Lindesberg under onsdagen säkrade en kvalplats mot Allsvenskan till den kommande våren.
– Det känns jätteskönt att det är säkrat nu, säger Asso Eliassi.
Med start i mars blir tidigare Mötesplats Linden i Lindesberg en del av Höjdpunkten, en verksamhet som riktar sig till alla seniorer i kommunen. Två gånger i veckan ordnas träffar med fika och aktiviteter i Lindesberg, Frövi och Storå, som en fritidsgård för invånare från 65 år och uppåt.
– Förhoppningen är att skapa en gemenskap som blir höjdpunkten på veckan för kommunens seniorer, säger Elene Jirvelius, processledare för Nära vård på Lindesbergs kommun i ett pressmeddelande.
Även om det inte finns några officiella eller samlade siffror från de olika travbanorna, kan man nog ändå med stor säkerhet säga att Isabella Jansson Wiklund är en av de yngsta kuskarna någonsin att tituleras Årets Kusk. Under Örebro och Fornabodas gemensamma travgala som arrangerades i lördags fick 19-åringen ta emot det prestigefyllda priset efter en otrolig säsong på tävlingsovalen.
– Det är jätteroligt att man kan visa att det går att ta sig framåt inom sporten även om man är ung och tjej, säger Isabella Jansson Wiklund.
FOTOKRÖNIKA: Förra helgen, på lördagen, följde jag norrskensprognoserna och hoppades på en träff framåt kvällen. Vid midnatt larmade mobilen. Jag tittade ut genom fönstret – och visst var det norrsken. Termometern visade –23 grader. Skulle jag gå ut i kylan eller stanna kvar under det varma täcket? Hmm…
Under en helt vanlig vinterpromenad med hundarna fick Agneta Segerfelt syn på något helt oväntat. Längs sänkan där vattnet rinner från Vretsjön in mot byn hade mängder av jättelika isformationer i bärnstensfärg bildats och fångade solljuset på ett nästan magiskt sätt. Nu vill hon dela upplevelsen med fler.
– Det var väldigt vackert och spektakulärt, så jag tänkte att det kunde vara kul om fler fick se det än bara vi som bor här i Ramsberg, säger Agneta Segerfelt.