Utskottet för stöd och strategi fattade tidigare under sommaren beslutet att man med start under hösten kommer att servera kommunens högstadie- och gymnasieelever filmjölk till skollunch en dag i veckan. Detta kommer att ske under en provperiod på tre månader. Utskottet uppmanade samtidigt måltidsenheten att hålla nere kostnaderna.
– Måltidsenheten har precis som många andra enheter ett sparbeting på sig, och därför bad vi politikerna att fatta åtgärdsbeslut för att kunna spara pengar. Tyvärr handlar det om ganska stora beslut som ska till för att kunna spara in, och då lämnade vi flera förslag, bland annat detta, förklarar kostchef Louise Auer och fortsätter:
– Personligen tycker jag att vi borde titta på det igen för att vara helt säkra på att det är rätt beslut, men det är inget roligt beslut att fatta när man jobbar med mat.
De övriga förslagen som lades fram var bland annat att gå över till mer halvfabrikat, dra ned på råvaror med svenskt ursprung och att dra ned på personal.
– Egentligen ville de inte gå på något av förslagen, men till slut landade det i detta, säger Louise.
Skolans måltider ska ge eleverna den energi och näring som behövs för att de ska växa, utvecklas och orka koncentrera sig och lära under hela skoldagen. Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara kostnadsfria och näringsriktiga. En genomsnittlig skollunch bör ge cirka 30 procent av elevernas dagsbehov av energi och näringsämnen.
– Om man inte har någon annan rätt att välja på, utan enbart serveras filmjölk, strider det mot våra riktlinjer som vi satt upp avseende bra mat i skolan. Gröt, fil och smörgåsar passar bäst till frukost och mellanmål. De ger för lite energi och näring för att serveras till lunch, säger Ulrika Brunn, dietist vid Livsmedelsverket.
– Det blir ju tyvärr en följd av det. När vi näringsberäknar måltiderna gör vi det alltid i tvåveckorsperioder, och visst kommer det att påverka. Men skulle man däremot titta enbart på den dagen så når vi absolut inte upp i målen, säger Louise.
– Vid enstaka tillfällen kan det vara passande med sådan lunch, som till exempel den traditionella risgrynsgröten vid jultid. Men jag har faktiskt inte hört talas om någon annan kommun där detta förekommer, inte så här systematiskt, säger Ulrika Brunn.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
