Att vården är en het fråga i den norra länsdelen råder det inga som helst tvivel om, då närmare 400 personer tog sig till Lindeskolans aula under söndagseftermiddagen för att lyssna till den politikerdebatt som hölls i ämnet. Politiker från regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd fanns på plats för att försöka svara på frågor gällande den oro som finns gällande framtiden för Lindesbergs lasarett och akutmottagningen.
I september 2023 presenterade sjukvårdsdirektör Jonas Claesson ett nytt sparförslag som innebar att den akuta kirurgin, samt specialistmottagningar såsom öron och ögon vid Lindesbergs lasarett skulle flyttas till USÖ. Detta för att bland annat möta det sparkrav som regionen fått till sig, där hela 414 miljoner behövde hämtas in. Under söndagens debatt hävdade dock Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Bechet Barsom (KD) att det inte var ett sparförslag.
– Det är inget sparförslag, jag har aldrig sett det som ett sparförslag! Det handlar om att använda våra resurser så effektivt som möjligt, så att den kan komma fler till del. Den som är i behov av akutkirurgi kommer att få den vården, man behöver bara åka lite längre, sade Barsom.
– Tanken är att det ska bli mer effektivt på USÖ, det kan ha en viss vinst absolut, men inte för er däremot, flikade Wilhelm Sundman (L) in.
Som bekant fattade nämnden beslut i december 2024, att en stängning av Lindesbergs akutkirurgi skulle genomföras i tre steg. Dit har man ännu inte nått, och flera av ledamöterna hävdade under debatten i Lindeskolans aula att man inte skulle påbörja steg två innan man med säkerhet kunde säga att man klarat av steg ett. Där ska man bland annat se över hur antalet transporter eventuellt kommer att öka.
– Vi såg ju när det var stängt under en period tidigare, att det inte var omöjligt att hantera det, sedan är det en sak vi behöver ta med oss och titta på, men tidigare har det inte varit något problem, sade Joakim Carlsson (S).
– Ni hörde att det inte blev någon större ökning av transporterna när man stängde akuten förra gången, men vad var det som hände då? Det var en global pandemi och folk skulle inte gå ut, det är väl klart att transporterna inte ökar när alla sitter hemma! sade Wilhelm Sundman (L).
När det blev dags för åhörarna att ställa frågor blev det bitvis heta tongångar, framförallt gällande underlaget som låg till grund för beslutet. Underlaget visade att den nattliga akutkirurgin hade omkring tre patienter per dag, något man menade var så pass lågt att man inte kunde försvara att ha den bemannad.
– Jag är ju ett fan av statistik, och under mina ungefär 50-60 nattjourpass i Lindesberg har vi haft som minst 7 patienter och som mest 25 patienter på ett pass. Var i kommer effektiviteten att dessa istället ska skeppas vidare till USÖ? Hur kommer mitt arbete bli effektivare av att jag belastar min kollega, som sitter redan överbelastad som primärjour på USÖ? Ni hänvisar till utredningen som visar ett det skulle vara tre patienter per pass nattetid, men siffrorna är till stor del från tiden under pandemin, då folk inte skulle söka akutvård, frågade Karl Eriksson som arbetar på kirurgjouren i Lindesberg.
– Tyvärr har du ju inte jättemånga kollegor, och hade du haft det så hade den frågan inte varit lika svår. Men nu är det ju så att vi inte kan bemanna, du har ju stor hjälp av AT-läkare, och hur ska vi klara det uppdraget framåt? Vi måste ju följa den här planen, och kommer inte det att hålla och att stegen i planen inte genomförs kommer vi heller inte genomföra förändringen, svarade Joakim Carlsson (S).
Debatten, som var arrangerad av oppositionsgruppen för bibehållandet av sjukvården i norra länet, varade i två timmar. Moderator var Lars-Gunnar Persson.
Visa hela artikeln
Rekordstort Linde Judo Open firade 10 år 
