Det är sedan tidigare känt att de nya övergångsställen, som Kristinavägen fick i och med ombyggnaden, inneburit vissa tveksamheter, både för bilister och fotgängare. Flera personer LindeNytt talat med upplever obehag då de ska korsa vägen utan riktigt markerade övergångsställen. Bilister som ibland tvekar, eller inte alls uppmärksammar personen som ska gå över är vanligt hävdar de. Ett exempel är då en bil saktar in vid en korsning.
-Vad eller vem saktar bilen in för, är det fotgängaren eller guppet/upphöjningen i korsningen?, frågar sig en av de personer LindeNytt varit i kontakt med.
Det är förvirrande – och därmed ganska allvarligt, något som kommunens trafikingenjör håller med om. Problemet ter sig på sånt sätt att bilen saktar in för hindret, vilket fotgängaren tolkar som en inbromsning för att släppa över honom. Bilisten som är på väg över korsningen tvingas därmed till en tvärnit för att inte åka på fotgängaren då denne är halvvägs över gatan.
–Är det så, så är det klart allvarligt. Men jag tror det här kommer att försvinna med tiden. Bilar och fotgängare måste nog lära sig det nya och även att kommunicera bättre. Få ögonkontakt för att som fotgängare markera att man vill över, förklarar Jan Gustavsson.
Sedan Kristinavägen öppnades igen för trafik efter ombyggnaden har färre och färre hört av sig till kommunen med åsikter om Kristinavägen. De ansvarigas förhoppning är att detta betyder att trafiken börjat anpassa sig till det nya. –Jag har fått den uppfattningen att det blivit bättre. Det här är en trots allt en övergång till något nytt, och sånt brukar ta lite tid. Den här modellen av stadsgator med övergångspassager istället för de gamla vitmålade övergångsställena är något som kommer alltmer i städer idag. Med tiden blir det här bra för alla, menar Gustavsson.
Trafikpolis efterlyser markerade övergångsställen
Pekka Kirsijärvi, trafikansvarig vid närpolisen i Lindesberg, förstår att det förekommer tveksamheter från invånarna på det rådande problemet. Och den som trodde att övergångspassagerna enligt lag ger fotgängare fritt fram att tåga ut i gatan tror fel. –En s k gångpassage är icke att jämföra med ett markerat övergångsställe med vita streck i gatan och en skyltning vid sidan av vägen. Vid en upphöjning, som finns på Kristinavägen, är det bilisten som har företräde. Fotgängare måste helt enkelt vänta på sin tur, förklarar Pekka. Enligt honom fungerar denna lösning enbart om bilisterna kör med sunt förnuft och en vänlig inställning till fotgängare. Han är därför inte helt nöjd med lösningen på Kristinavägen.
-Jag kommer ta upp det här med kommunen framöver. Jag önskar helt enkelt en markerad plats där fotgängare har företräde att passera, för det behövs, säger han.
Ombygget fortsätter
Till våren kommer nästa etapp av Kristinavägen att ombyggnad påbörjas. Hur mycket man kan bygga vidare i år är dock oklart. –Det beror helt på hur mycket ekonomin tillåter, berättar Jan Gustavsson. Klart är i alla fall att nästa kvarter ska länkas samman med det redan ombyggda. Det ska utformas på exakt samma sätt med cykel- och gångbanor, parkeringsfickor etc. Innan bygget kommer igång kommer Jan Gustavsson att presentera en utvärdering av det som hänt på Kristinavägen sedan arbetet påbörjades.
FOTOKRÖNIKA: I denna veckas fotokrönika kommer jag att fortsätta på temat vår.
Hösten 2025 var mycket tung för artisten och skådespelaren Andreas Palm från Lindesberg. En aggressiv cancer tog hans mammas liv, och bara två veckor efter begravningen drabbades hans pappa plötsligt av hjärtstopp och avled. Med hjälp av musiken fick Andreas åter fotfäste och bestämde sig för att göra något gott. Tillsammans med sina tidigare lärare och elever från Estetiska programmet på Lindeskolan arrangerar han nu en insamlingskonsert där alla intäkter går till Cancerfonden.
– Det ska bli så kul, inte minst för att jag får göra det tillsammans med mitt gamla program från gymnasietiden och samtidigt bidra till Cancerfonden, säger Andreas.
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Efter sex månader av poängjagande till handbollens division 1-serie så skulle säsongens sista seriematch spelas under lördagen. LIF Lindesberg som redan står klara för ett kommande kvalspel mot Allsvenskan avslutade sin säsong med en rejäl kross med 43-22 inför hemmapubliken. Nu väntar kvalspel för LIF Lindesberg som inleds med en bortamatch redan på lördag.
– Vi har något kvar att plocka fram inför kvalspelet, säger Joakim Bååk.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
För sjätte gången någonsin, varav den tredje säsongen i rad, så laddar Lindlöven för slutspel mot HockeyAllsvenskan. Med Forshaga IF som motstånd så väntas mildare resepengar men samtidigt hårda matcher där båda lagen vill till semifinal. Bäst av fem spelade matcher gäller, där Lindlöven kliver in på isen med några ess i rockärmarna. Ett av de starkare korten är att flera av hemmalagets långtidsskadade spelare, mer eller mindre, är redo för fight.
– Vi kommer i princip med full trupp på fredag vilket är en stor fördel, säger ”Lelle” Hermansson.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Ortopedin i Lindesberg har i många år legat i toppskiktet när det gäller proteskirurgi. I början av februari blev verksamheten även först ut bland regionerna i landet att genomföra robotassisterade höftoperationer med en egen operationsrobot.
– Det är ett avancerat verktyg för extrem precision, och man får feedback på det man som operatör gör under resans gång, berättar Gunnar Falk, överläkare och sektionschef vid ortopediska protessektionen i ett pressmeddelande.