Det är sedan tidigare känt att de nya övergångsställen, som Kristinavägen fick i och med ombyggnaden, inneburit vissa tveksamheter, både för bilister och fotgängare. Flera personer LindeNytt talat med upplever obehag då de ska korsa vägen utan riktigt markerade övergångsställen. Bilister som ibland tvekar, eller inte alls uppmärksammar personen som ska gå över är vanligt hävdar de. Ett exempel är då en bil saktar in vid en korsning.
-Vad eller vem saktar bilen in för, är det fotgängaren eller guppet/upphöjningen i korsningen?, frågar sig en av de personer LindeNytt varit i kontakt med.
Det är förvirrande – och därmed ganska allvarligt, något som kommunens trafikingenjör håller med om. Problemet ter sig på sånt sätt att bilen saktar in för hindret, vilket fotgängaren tolkar som en inbromsning för att släppa över honom. Bilisten som är på väg över korsningen tvingas därmed till en tvärnit för att inte åka på fotgängaren då denne är halvvägs över gatan.
–Är det så, så är det klart allvarligt. Men jag tror det här kommer att försvinna med tiden. Bilar och fotgängare måste nog lära sig det nya och även att kommunicera bättre. Få ögonkontakt för att som fotgängare markera att man vill över, förklarar Jan Gustavsson.
Sedan Kristinavägen öppnades igen för trafik efter ombyggnaden har färre och färre hört av sig till kommunen med åsikter om Kristinavägen. De ansvarigas förhoppning är att detta betyder att trafiken börjat anpassa sig till det nya. –Jag har fått den uppfattningen att det blivit bättre. Det här är en trots allt en övergång till något nytt, och sånt brukar ta lite tid. Den här modellen av stadsgator med övergångspassager istället för de gamla vitmålade övergångsställena är något som kommer alltmer i städer idag. Med tiden blir det här bra för alla, menar Gustavsson.
Trafikpolis efterlyser markerade övergångsställen
Pekka Kirsijärvi, trafikansvarig vid närpolisen i Lindesberg, förstår att det förekommer tveksamheter från invånarna på det rådande problemet. Och den som trodde att övergångspassagerna enligt lag ger fotgängare fritt fram att tåga ut i gatan tror fel. –En s k gångpassage är icke att jämföra med ett markerat övergångsställe med vita streck i gatan och en skyltning vid sidan av vägen. Vid en upphöjning, som finns på Kristinavägen, är det bilisten som har företräde. Fotgängare måste helt enkelt vänta på sin tur, förklarar Pekka. Enligt honom fungerar denna lösning enbart om bilisterna kör med sunt förnuft och en vänlig inställning till fotgängare. Han är därför inte helt nöjd med lösningen på Kristinavägen.
-Jag kommer ta upp det här med kommunen framöver. Jag önskar helt enkelt en markerad plats där fotgängare har företräde att passera, för det behövs, säger han.
Ombygget fortsätter
Till våren kommer nästa etapp av Kristinavägen att ombyggnad påbörjas. Hur mycket man kan bygga vidare i år är dock oklart. –Det beror helt på hur mycket ekonomin tillåter, berättar Jan Gustavsson. Klart är i alla fall att nästa kvarter ska länkas samman med det redan ombyggda. Det ska utformas på exakt samma sätt med cykel- och gångbanor, parkeringsfickor etc. Innan bygget kommer igång kommer Jan Gustavsson att presentera en utvärdering av det som hänt på Kristinavägen sedan arbetet påbörjades.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.