Ett glatt gäng brandmän utanför brandstationen i Guldsmedshyttan. Bakom ratten sitter Loke 7 år. Foto: Jennie Einarsson
Många passade på att kika lite närmare på brandbilen och dess utrustning. Foto: Jennie Einarsson
Loke Lindström Grönkvist 7 år sitter bakom ratten i den stora brandbilen. Hemma går brandman Sam på tvn för jämnan och på frågan om han vill bli brandman svarar han: - Vill jag nog! Foto: Jennie Einarsson
En av de mest uppskattade aktiviteterna bland barnen var att få sitta i utryckningsbilen och slå på sirenen som ljöd till och från under dagen. Foto: Jennie Einarsson
Stationen bjöd barnen på brandmanshjälmar, pyssel och annat smått och gott. Erik Magnusson försåg sig med både brandmanshjälm och lypsyl. Foto: Jennie Einarsson
Charlotte och Axel Arenander provade på hur det känns att släpa en 50 meter fylld smalslang simulerat med en släde på en vikt av 25 kg. Foto: Jennie Einarsson
Lyckat uppdrag avslutas med en "high five" Foto: Jennie Einarsson
Många barn vågade sig på att testa sirenen i Caddyn. Foto: Jennie Einarsson
Här kan man vila ut efter ett hårt arbetspass. Foto: Jennie Einarsson
Nybyggt omklädningsrum till stationens kvinnor. Foto: Jennie Einarsson
Ove Norlin grillade korv till hungriga besökare. Foto: Jennie Einarsson
På sexhjulingen sitter Selma och Alice Klockars tillsammans med kompisen Emmy Hult. Foto: Jennie Einarsson
Guldsmedshyttans brandstation bjöd in till öppet hus
Ett glatt gäng brandmän utanför brandstationen i Guldsmedshyttan. Bakom ratten sitter Loke 7 år. Foto: Jennie Einarsson
Många passade på att kika lite närmare på brandbilen och dess utrustning. Foto: Jennie Einarsson
Loke Lindström Grönkvist 7 år sitter bakom ratten i den stora brandbilen. Hemma går brandman Sam på tvn för jämnan och på frågan om han vill bli brandman svarar han: - Vill jag nog! Foto: Jennie Einarsson
En av de mest uppskattade aktiviteterna bland barnen var att få sitta i utryckningsbilen och slå på sirenen som ljöd till och från under dagen. Foto: Jennie Einarsson
Stationen bjöd barnen på brandmanshjälmar, pyssel och annat smått och gott. Erik Magnusson försåg sig med både brandmanshjälm och lypsyl. Foto: Jennie Einarsson
Charlotte och Axel Arenander provade på hur det känns att släpa en 50 meter fylld smalslang simulerat med en släde på en vikt av 25 kg. Foto: Jennie Einarsson
Lyckat uppdrag avslutas med en "high five" Foto: Jennie Einarsson
Många barn vågade sig på att testa sirenen i Caddyn. Foto: Jennie Einarsson
Här kan man vila ut efter ett hårt arbetspass. Foto: Jennie Einarsson
Nybyggt omklädningsrum till stationens kvinnor. Foto: Jennie Einarsson
Ove Norlin grillade korv till hungriga besökare. Foto: Jennie Einarsson
På sexhjulingen sitter Selma och Alice Klockars tillsammans med kompisen Emmy Hult. Foto: Jennie Einarsson
Guldsmedshyttans brandstation bjöd in till öppet hus
Det bjöds på fint vårväder och ett flertal olika aktiviteter när brandstationen i Guldsmedshyttan välkomnade allmänheten till öppet hus under söndagen.
Redan efter ett par timmar hade man uppskattningsvis haft över hundra besökare i alla åldrar.
– Det har varit fullt upp, det är riktigt kul!, säger Anders Larsson, arbetsledare på Nerikes Brandkår i Guldsmedshyttan.
På brandstationen i Guldsmedshyttan gjorde man en omfattande renovering för drygt två år sedan, då byggde man även till ett nytt kallförråd för båt och sexhjuling. Bland annat har utsidan av brandstationen fått ny fasadfärg och man har även fått nya automatiska portar som öppnas via radio från bilarna, vilket underlättar för brandmännen vid utryckningar. På grund av omständigheterna med Coronaviruset, så har man inte haft möjlighet att visa upp renoveringen förrän nu.
– Nu kändes det angeläget att äntligen få visa upp våran nyrenoverade station. På insidan har vi målat och fräschat upp med nya golv, vi har fått ett nytt fräscht kontor och sedan har vi även byggt ett eget omklädningsrum för kvinnor, vilket vi inte haft tidigare. Det här är den första stora renoveringen som är gjord på stationen som är byggd på 60-talet, så det är ett stort lyft, berättar Anders Larsson.
Stationshuset har fått ny fasadfärg och nya automatiska portar. Foto: Jennie Einarsson
I dagsläget saknar man personal för att fylla arbetspassen, något som försvårar är att man helst måste bo och arbeta på orten för att kunna arbeta som brandman i Guldsmedshyttan. Anders är försiktigt hoppfull om att kunna hitta ett par nya medarbetare under dagen.
– Vi är 13 deltidsanställda och ska egentligen vara 15, så vi kör en rekryteringsrunda idag. Tanken är att få boende på orten som är intresserade att kunna få göra ett intagningsprov. Vi har haft två personer som har testat än så länge och vi har ytterligare tre personer som anmält intresse och kommer göra testet senare. Tyvärr är det så att även om vi hittar personal idag så blir utbildning under hösten. Det gör att vi kommer ha svårt under sommaren att täcka upp alla vakanser, vi kommer nog få gå ner i personalstyrka under den perioden, berättar han.
Under förra året hade man 54 larm och året innan 61, det är en kraftig ökning av utryckningar sedan Anders Larsson började arbeta på stationen 1989.
– När jag började arbeta här så snittade vi 20-25 larm om året så det har ökat med tiden. Det är mest automatlarm, trafikolyckor och sedan är husbränder också ganska vanligt. Sedan några år tillbaks får vi även åka på IVPA-larm som står för ”i väntan på ambulans”, då rycker vi ut med tre man på hjärtstopp, vi har hjärtstartare och utbildning för detta. Vi hade sex stycken IVPA-larm under förra året, berättar Anders.
Det var fritt farm för alla nyfikna att kunna kika lite närmare på stationens utryckningsfordon. Foto: Jennie Einarsson
Utanför stationshuset hade man ställt ut de två utryckningsfordonen till beskådning för nyfikna besökare. Något som lockade de små besökarna var att få slå på den högljudda sirenen i den lilla Caddyn som annars används vid trafikolyckor och IVPA-larm. Bredvid fanns också stora brandbilen 3210 så kallad bas 4, med en 6 kubik stor vattentank.
– Vi klarar oss bra med de fordon vi har. Vid en skogsbrand eller villabrand så åker vi nästan alltid två stationer för assistans, det blir då antingen Lindesbergs eller Kopparbergs station som åker ut med oss. Det är bättre att vi åker lite för många och kan återkalla än att vi får stå och vänta på hjälp om det skulle visa sig behövas. Det är bra att ha resurser på en gång, man blir otroligt stark på det sättet, det är ett bra tänk. Så vi åker ju väldigt mycket även till Lindesberg och Kopparberg vid bränder, förklarar Anders.
– Hoppas nu att vi kan hitta några intresserade så vi kan pussla ihop det här och kan vara full styrka igen, avslutar Anders.
Tack för ert stöd!
LindeNytt vill passa på och tacka alla er som genom swishgåvor har stöttat och hjälpt oss att bedriva vår verksamhet.
Era gåvor gör skillnad. Vill du också stötta LindeNytt?
Swishnr: 123-053 19 05
KommentarerKommentarsektionen ansvarar inte redaktionen eller utgivaren för.
Du är själv juridiskt ansvarig för den text du väljer att publicera här.
Ann-Louise Hytter på Lindesbergs Fastigheter vill sprida julkänsla under advent. Foto: Camilla Lagerman
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
14 november 2025 klockan 18:10 av
LindeNytt Redaktion Visa hela artikeln
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
FotoFredag: Småfåglar
I denna veckas fotokrönika tänkte jag visa lite fågelbilder som jag har fotograferat under de senaste veckorna. Det har blivit mycket småfågel d...