På morgonen möttes eleverna, som idag kom tillbaka efter jullovet, av ett stort antal marschaller som lyste upp Lindeskolans skolgård. Lärare stod också och mötte upp med korgar fyllda av godis och mandariner. Detta berodde på att man hade med start idag valt att börja det årslånga firandet av Lindeskolans femtionde år. – Det här är första steget i femtioårsjubileet, sa gymnasiechef Leif Lindström.
Det har nu hunnit passera några år sedan Lindeskolan invigdes 1965, närmare bestämt femtio år, och mycket har hunnit hända och förändrats under den tiden. Ingrid Nordmark var med när startskottet ljöd och jobbade som lärare på Lindeskolan under många år. Hon var hushållslärare och hade hand om det som då kallades för konsumenttekniska, där eleverna fick lära sig laga mat; vilket var ett populärt ämne, men man hade också ekonomi-, bostad- och familjekunskap. Den linjen är på det stora hela det program som idag går under namnet ”Restaurang- och livsmedelsprogrammet”. Men överlag har det skett fler förändringar än så. Ingrid berättar:
– Det har skett en enorm utveckling. Undervisningen är helt annorlunda, då var det mer auktoritärt, det var lärarna man lyssnade på då. Idag jobbar man på ett helt annat sätt. 1965 slogs yrkesskolan och gymnasieskolan ihop till Lindeskolan. I början var det väldigt strikt. Norr om gatan genom skolan var yrkeslinjerna och på den södra sidan de teoretiska. Det har ju suddats ut nu genom att man har förändrat och byggt till och byggt om.
Nu när Lindeskolan fyller år vill man passa på att fira med dunder och brak, och med pompa och ståt. För att starta firandet valde man idag att placera ut marschaller över skolgården, som vädret till trots gjorde sitt bästa för att skapa stämning och överleva regnet. Lärare gav sig dessutom ut i ruskvädret för att möta de tillbakakomna eleverna efter några veckors jullov, och bjuda dem på godis och frukt.
– Det här är första steget i femtioårsjubileet. Vi vill försöka uppmärksamma jubileet, ja, under hela året vill vi göra det. Idag ville vi göra det lite trevligt för eleverna, de visste inte om det så det blir en överraskning, säger gymnasiechef Leif Lindström.
Ett pärlband av marschaller, från bron upp till torget.
Det är två grupper som jobbar med ordningar för det här jubileet; det är en intern grupp samt en grupp pensionärer som mycket entusiastiskt hjälper till, bidrar och förbereder. Bland annat jobbar man med en jubileumsskrift, där bland annat Ingrid Nordmark engagerar sig.
– Vi samlar den historia som inträffat under åren, det är en del roliga saker och intressant. Sedan ska jag vara med och ställa samman det.
I samband med Lindemarken kommer skolan att vara öppen för vemhelst som är nyfiken att se sig omkring.
– Jag tror att det finns ett stort intresse att komma tillbaka hit och titta, säger Leif.
Och firandet kommer nå toppen den tjugofemte september, då det blir stort kalas.
– Vi har då hyrt hela Arenan och kommer att ha en riktig jubileumsfest, för eleverna på dagen och för personalen på eftermiddagen.
Tidigare i veckan var jag och en kompis till en plats där jag tidigare har sett strömstare. Jag ville se efter om jag kunde få en glimt av fågeln nu när vintern börjar greppa tag om naturen. Tyvärr såg jag ingen strömstare, men jag fick istället se en gärdsmyg – en liten fågel som gärna rör sig på marken bland buskar grenar. Dessvärre blev denna gärdsmyg skrämd av oss när vi promenerade längs en stig. Jag gjorde ett tappert försök att fota den, men fick ge upp till slut.
Under tisdagskvällen lystes strandpromenaden i Lindesberg upp av 400 marschaller som tänts av Rotary Lindesberg. Marschalltändningen är ett årligen återkommande evenemang, som klubben brukar anordna i samband med julkonserten. I år startade man även en insamling, där målet var att få in pengar som räckte till 8 nya elgeneratorer som ska skickas till det krigsdrabbade Ukraina. Resultatet blev dock betydligt mer än man hoppats på, och i början av nästa år skickas hela 15 generatorer till landet.
INSÄNDARE/DEBATT: Lindesbergs kommun har ett enormt ekonomiskt underskott och alla nämnder plus all kommunal verksamhet beordras att genomföra besparingar, så även Barn-och utbildningsnämnden där jag är ordförande och leder arbetet.
INSÄNDARE/DEBATT: Som ung kvinna med finska rötter, uppvuxen i Sverige blir jag gång på gång påmind om hur lite det faktiskt betyder för vissa. I Lindesbergs kommun har frågan om finskspråkig äldreomsorg dragits i långbänk sedan 2012, trots att kommunen är del av finskt förvaltningsområde. Detta innebär att äldreomsorgen ska erbjudas helt eller till väsentlig del på finska. Men vad är det egentligen som händer i regionen? För vad händer när kommunen sviker? Jo, ansvaret faller också på Region Örebro län, som måste ta sitt ansvar.
Under måndagsförmiddagen gick andra lokala medier ut med nyheten att Storåskolans högstadium, samt Vedevågsskolans årskurs 4-5, får vara kvar i sin nuvarande form. Något som enligt medierna skulle vara beslutat i Barn- och utbildningsnämnden under måndagen. Detta stämmer dock inte, då man under det beredande mötet endast beslutade sig för att bordlägga frågan rörande Storåskolan.
– Vi har inte beslutat någonting idag, vi har haft beredande och har pratat om olika typer av förslag. Det är så olyckligt, för det skapar ju sådant hopp, säger nämndens ordförande Lillemor Bodman (M).
Det har gått ett år sedan Granngården kunde återöppna sin butik, efter månader av sanering på grund av den brand som bröt ut i en angränsande lokal. Nu firar man stort, med en hel veckas kalas och festligheter.
– Det känns skönt att det aldrig ens ifrågasattes om vi skulle öppna igen, utan det var självklart, säger butikschef Daniel Israelsson.
Det blev en rysare som avslutade årets hemmamatcher i elitserien. Göteborg gjorde sitt fjärde elitseriemöte mot Linde Volley under lördagen där de två första seten blev spännande att följa. Med jämna 22-22 på poängtavlan till det inledande setet så fick gästerna den bästa början på matchen genom att skriva 0-1 i set. Även till seten därefter fanns marginalerna på gästernas sida.
INSÄNDARE/DEBATT: Klyftan är djupare än någonsin mellan politiker och medborgare. Folkets bekymmer ignoreras. Beslut fattas högt över huvudet på dem som påverkas, utan insyn. Det är inte bara ett demokratiskt problem, utan är ett hot mot stabiliteten och förtroendet för systemet.