På lördag, den tjugoförsta mars, är det ”World Down Syndrome Day” – den internationella Downs Syndromdagen. I samband med det har LindeNytt träffat Peter Uhrzander och Susanna Blomquist som lever varje dag med Downs Syndrom.
Det var år 2012 som den internationella Downs Syndromdagen instiftades och började uppmärksammas. Att man valde just datumet 21/3 beror på att de människor som har Downs Syndrom har tre, istället för två, stycken av kromosom nummer tjugoett. Downs Syndrom är inte heller någon sjukdom, utan en diagnos. Någon som levt i femtio år med Downs Syndrom, är Peter Uhrzander.
– Jag bor i Gusselby och jag har en tjej som bor i Kungsör som heter Gudrun. Vi har varit tillsammans i femton år, hon har också Downs Syndrom, många kompisar har det. Personligen beundrar jag de som har Downs Syndrom och har barn, och de som bor utomlands. Jag har ett öga som jag är blind på, det kan bero på Downs Syndrom. Jag fick en handboll där, det blev suddigt och sedan började det rinna blod, men det är länge sen tillbaka, berättar Peter.
Peter är än dock väldigt handbollsintresserad och ett troget LIF-fan. Han tycker även om musik; framförallt dansband, och han bowlar i Örebro. Peter jobbar i transportgruppen på Kullgatan där man bland annat transporterar återvinningssopor till sopstationen i Måle. Men Peter fixar också med små hylsor som man fäster på element, så han har att göra om dagarna.
– Jag trivs bra, men det är lite jobbigt ibland. Chefen är bra, han är en bra människa.
Peter är inte sen att bjuda på ett leende. Här på sin arbetsplats i transportgruppen.
Peter drabbas dock då och då av epileptiska anfall, något som är vanligare bland män och kvinnor med Downs Syndrom än de som inte har det.
– Jag känner att det är något på gång, då sitter jag helt still men benen skakar. Sedan är jag borta i två sekunder, sen kommer jag tillbaka och är fit for fight!
Peter är en social kille med glimten i ögat och ett skratt ligger inte långt bort. Att Peter har Downs Syndrom är ingenting som bekommer honom anmärkningsvärt och har vare sig stött på fördomar eller några särskilda svårigheter.
– Det är mitt handikapp och jag trivs bra med det, det skäms jag inte för, säger Peter bestämt och fortsätter:
– Jag trivs med mina kompisar, jag har bra umgänge. Det finns inte så stora skillnader. Jag trivs bra med mig själv och min tjej.
Susanna Blomquist ska snart fylla femtiotvå och har redan börjat planera bakandet till kalaset. Hon älskar att baka; något hon även får göra på arbetstid där hon jobbar på Erikshjälpen i Lindesberg. Susanna frigör också tidningar från häftklämmorna och lägger i ordning pussel. Också kompisen Mona Ragnarsson ligger Susanna varmt om hjärtat.
– Jag och Mona har så roligt tillsammans, hon är den bästa kompisen jag haft. Vi bodde i Fanthyttan tillsammans när vi var små. Nu träffas vi ofta, berättar Susanna.
Susanna älskar dansband och Rock ’n Roll. Hon, liksom Peter, medverkar också i teatergruppen Lindesbergs Stjärnor. Men det finns något som är lite bättre än allt annat:
– Det bästa jag vet är att åka tåg, vi brukar göra det med personalen, det är så roligt att åka!
Susanna tillsammans med sin kille Per-Erik. De jobbar tillsammans på Erikshjälpen.
Umgänge med syrran blir det också en hel del. En stor förkärlek till hundar och katter har Susanna, och berättar att en i personalen brukar ha med sig sin hund ibland, vilket är mycket uppskattat. Och pojkvännen Per-Erik Wester har också en viktig plats i Susannas liv.
– Jag älskar bara honom, han är snäll och jag vill inte ha någon annan!
Några fördomar eller annat som skulle kunna problematisera vardagen känner inte Susanna till.
– Jag har inte märkt av något sånt för min del. Det finns inte några skillnader!
Ortopedin i Lindesberg har i många år legat i toppskiktet när det gäller proteskirurgi. I början av februari blev verksamheten även först ut bland regionerna i landet att genomföra robotassisterade höftoperationer med en egen operationsrobot.
– Det är ett avancerat verktyg för extrem precision, och man får feedback på det man som operatör gör under resans gång, berättar Gunnar Falk, överläkare och sektionschef vid ortopediska protessektionen i ett pressmeddelande.
Det är nog många som vid något tillfälle har hälsat på geten Pelle, som stod utanför den tidigare vårdcentralen vid strandpromenaden i Lindesberg. Numera står han stolt i parken vid Lindesbergs lasarett. Pelle, som är gjuten i brons, är en av de många skulpturer som skapats av den kända konstnären Allan Runefelt, som var verksam i Lindesberg fram till sin död 2005. Under helgens Vinterspår ges möjligheten att besöka hans ateljé i Björkhyttans skola och uppleva hans unika skulpturer i framförallt terrakotta och trä.
– Vi tänkte att det kan vara kul att vara med igen och visa att huset lever, säger Allans dotter Lili Runefelt.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i slutet av förra året framkom en rad brister. Bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras. Bristerna är dock långt fler än så, enligt två undersköterskor som arbetar inom verksamheten, som nu berättar för LindeNytt hur det egentligen ser ut.
– Jag vill inte ha mina föräldrar inom Lindesbergs hemtjänst, säger Lisa.
Det blir ingen säsong i futsalens högsta liga RFL, Regionala Futsalligan, för IFK Lindesbergs damer. Efter bortaförlusten mot IFK Haninge, med sex mål i målskillnad, så är chansen i princip omöjlig. Till måndagens kvalmatch mot Bäckby United FC så gick hemmadamerna däremot in på planen med siktet på att avsluta säsongen med flaggan i topp. Något som man verkligen lever upp till när man vinner kvalmatchen med fina 4-2.
– Det var en bra revansch efter smällen mot Haninge, säger Elin Zander och Alina Chahade.
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Till föregående säsong så lyckades Uppsala HK snuva LIF Lindesberg på den sista kvalplatsen till Allsvenskan efter en jämn kamp på målskillnad. I höstas blev det dessutom ett oavgjort möte mellan de båda lagen vilket gjorde att LIF Lindesberg gick in med ett stort revanschsug när lördagens möte spelades på hemmaplan. Trots en jämn match blev det en stor sexmålsseger när slutsignalen ljöd.
– Det var en ganska jämn match rakt igenom även om vi lyckas vinna med sex mål, säger Joakim Bååk.
Visa hela artikeln
Glad matchseger för IFK Lindesberg som missar RFL-spel 
