På lördag, den tjugoförsta mars, är det ”World Down Syndrome Day” – den internationella Downs Syndromdagen. I samband med det har LindeNytt träffat Peter Uhrzander och Susanna Blomquist som lever varje dag med Downs Syndrom.
Det var år 2012 som den internationella Downs Syndromdagen instiftades och började uppmärksammas. Att man valde just datumet 21/3 beror på att de människor som har Downs Syndrom har tre, istället för två, stycken av kromosom nummer tjugoett. Downs Syndrom är inte heller någon sjukdom, utan en diagnos. Någon som levt i femtio år med Downs Syndrom, är Peter Uhrzander.
– Jag bor i Gusselby och jag har en tjej som bor i Kungsör som heter Gudrun. Vi har varit tillsammans i femton år, hon har också Downs Syndrom, många kompisar har det. Personligen beundrar jag de som har Downs Syndrom och har barn, och de som bor utomlands. Jag har ett öga som jag är blind på, det kan bero på Downs Syndrom. Jag fick en handboll där, det blev suddigt och sedan började det rinna blod, men det är länge sen tillbaka, berättar Peter.
Peter är än dock väldigt handbollsintresserad och ett troget LIF-fan. Han tycker även om musik; framförallt dansband, och han bowlar i Örebro. Peter jobbar i transportgruppen på Kullgatan där man bland annat transporterar återvinningssopor till sopstationen i Måle. Men Peter fixar också med små hylsor som man fäster på element, så han har att göra om dagarna.
– Jag trivs bra, men det är lite jobbigt ibland. Chefen är bra, han är en bra människa.

Peter är inte sen att bjuda på ett leende. Här på sin arbetsplats i transportgruppen.
Peter drabbas dock då och då av epileptiska anfall, något som är vanligare bland män och kvinnor med Downs Syndrom än de som inte har det.
– Jag känner att det är något på gång, då sitter jag helt still men benen skakar. Sedan är jag borta i två sekunder, sen kommer jag tillbaka och är fit for fight!
Peter är en social kille med glimten i ögat och ett skratt ligger inte långt bort. Att Peter har Downs Syndrom är ingenting som bekommer honom anmärkningsvärt och har vare sig stött på fördomar eller några särskilda svårigheter.
– Det är mitt handikapp och jag trivs bra med det, det skäms jag inte för, säger Peter bestämt och fortsätter:
– Jag trivs med mina kompisar, jag har bra umgänge. Det finns inte så stora skillnader. Jag trivs bra med mig själv och min tjej.
Susanna Blomquist ska snart fylla femtiotvå och har redan börjat planera bakandet till kalaset. Hon älskar att baka; något hon även får göra på arbetstid där hon jobbar på Erikshjälpen i Lindesberg. Susanna frigör också tidningar från häftklämmorna och lägger i ordning pussel. Också kompisen Mona Ragnarsson ligger Susanna varmt om hjärtat.
– Jag och Mona har så roligt tillsammans, hon är den bästa kompisen jag haft. Vi bodde i Fanthyttan tillsammans när vi var små. Nu träffas vi ofta, berättar Susanna.
Susanna älskar dansband och Rock ’n Roll. Hon, liksom Peter, medverkar också i teatergruppen Lindesbergs Stjärnor. Men det finns något som är lite bättre än allt annat:
– Det bästa jag vet är att åka tåg, vi brukar göra det med personalen, det är så roligt att åka!

Susanna tillsammans med sin kille Per-Erik. De jobbar tillsammans på Erikshjälpen.
Umgänge med syrran blir det också en hel del. En stor förkärlek till hundar och katter har Susanna, och berättar att en i personalen brukar ha med sig sin hund ibland, vilket är mycket uppskattat. Och pojkvännen Per-Erik Wester har också en viktig plats i Susannas liv.
– Jag älskar bara honom, han är snäll och jag vill inte ha någon annan!
Några fördomar eller annat som skulle kunna problematisera vardagen känner inte Susanna till.
– Jag har inte märkt av något sånt för min del. Det finns inte några skillnader!
Ett truckerinspirerat café slår snart upp portarna i anslutning till Charlottenlunds handelsområde i Lindesberg. Det är entreprenören Tomas Viberg – ägare till lastbilsverkstaden Vibergs Smörj & Tvätt – som efter många års funderande nu gör verklighet av sina planer och startar Vibergs Café. På menyn väntar klassiska tradarmackor med stekt ägg, falukorv och bräckt skinka på siktkaka – men också traditionellt svenskt fika med kanelbullar och småkakor.
– Vi riktar oss självklart inte bara till lastbilschaufförer. Det är öppet för alla som är sugna på en fika, säger Tomas Viberg.
Igår när jag var på väg hem efter några timmar i skogen så fick jag se en väldigt ljus rovfågel ute på en åker. Jag trodde direkt att det var en blå kärrhök då stäpphök inte är så troligt – och ängshök ännu mindre troligt.
I oktober 2020 tog Charlotte Lundell över husdjursbutiken Kotten & Co, och har sedan dess fortsatt att utveckla verksamheten som Sara Lindlöf en gång startade. Nu väntar nästa steg för butiken, som från slutet av november flyttar till Charlottenlunds Handelsområde.
– Planen är att öppna den 25 november. Det bästa vore om allt är på plats till julhandeln, säger Charlotte.
På onsdagen kommer vattenleveransen stängas av för flertalet hushåll i Lindesberg. Anledningen är ett planerat arbete på ledningsnätet. Berörda hushåll hänvisas till kommunens nödvattensläp som placeras i området.
Vädret visade sig från sin bästa sida när Linde Båtklubb firade sitt 30-årsjubileum på lördagen – som inleddes med en fin båtkortege. Med start från Kyrkbryggan i Lindesberg gick kortegen upp längs Bottenån med siktet inställt på klubbens stuga vid Ånäs för att där fortsätta med festligheterna. När båtarna nådde Norsviken hade fler anslutit längs färden – med glada jubileumsfirare ombord – som vinkade glatt när de passerade LindeNytts fotograf. Se bildspelet ovan.
Sedan i vintras har jag funderat kring en plats där jag har lagt märke till några grenar som sett ut som något slags bobygge. Under våren har jag tittat till platsen lite då och då. Under april månad så förstod jag att någonting var på gång. Grenarna, som jag sedan i vintras funderat över, hade blivit fler i antal. Många fler.
INSÄNDARE/DEBATT: Missnöjet i Lindesberg är inte svårt att förstå. Löften har staplats på hög om att stärka det gemensamma, men verkligheten har gett motsatsen. Sjukhus avlastas på fel sätt, vårdcentraler placeras i osäkerhet och skolor ifrågasätts som om de vore en belastning. När makthavare säger att detta är för allas bästa känns det som att någon annan alltid är den som tjänar på besluten.
Under förra veckan så bestämde jag mig för att kombinera vandring med fotografering. Jag tänkte ut en lämplig plats och valet föll till slut på en av mina favoritplatser – Brattforsen Naturreservat i Ljusnarsbergs kommun.