Jens stadsodling fick växande effekt

– Före 2011 hade jag aldrig pratat med en granne, det är mycket roligare att bo här nu, inleder Jens Råberg som tagit initiativet till att få bostadsområdet att grönska. Runt Jens flockas barnen, de vill gärna vara med och hjälpa till, några provsmakar smultronen som blivit varmt röda.

– Jag startade det här för att jag känner att man ska kunna producera mat med lite klimatpåverkan. Jag började 2011, men då frågade jag inte om lov, och det gick inte bra. Det jag grävde ner blev uppryckt, så jag gav upp, säger Jens.

Historien hade kunnat få sitt slut där, men tack vare att flera barn undrade var växterna tagit vägen förstod Jens att det fanns ett intresse. Han bestämde sig för att återigen testa, och den här gången kontaktade han först hyresvärden som gav klartecken.
– Jag sa till kompisar att jag inte kunde odla på grund av att jag bor i ett hyresområde, men de sa att det kan du visst, konstaterar Jens och så rätt de fick.

Många olika sorter
Jens visar runt på gården. Bland annat har det planterats runt fotbollsplanen och lekplatsen som står centrerat på gården. Det är blåbärstry, rabarber, vinbär, björnbär, jordärtskockor, mynta, oregano, vindruvsrankor, physalis, äppel- och plommonträd, libbsticka, ja, listan kan göras väldigt lång.
– Jag försöker att ha så mycket som möjligt ätbart och flerårigt, det ska vara så lite jobb med det som möjligt om jag till exempel flyttar. Min strategi är att ha så mycket som möjligt så de inte hinner äta upp allt innan det mognat.

10 år gamla Sara Guled brukar vara med och hjälpa Jens, så även idag. Hon berättar:
– I framtiden kommer det att bli bättre och finare för vi jobbar så bra. När vi började 2011 var det inte så bra, men efter några år blev det bättre. Vi hjälper varandra och är hjälpsamma, och det är bra. Jag tycker att det här är bra, alla tycker om bär, de är goda, och jag tycker bäst om blåbär!

– Jens odlar bra, jag trodde faktiskt inte att Jens var så bra!, tillägger hon glatt.

”Ytterst få som förstör något med flit!”
En sandlåda som hyresvärden ville avlägsna från gården överläts till plantering, och Jens har fyllt den med vinbär, pumpa, rabarber, vallmo och blåklint.
– En del har jag satt under kanten, jag tänker att det inte är så sannolikt att någon sätter ner foten precis innanför. Det är lite psykologi och beteende, ler Jens.

– Men det är ytterst få som förstör något med flit!

Den omfattande odlingen har kostat få kronor då Jens är en hejare på att återbruka, såsom ett gammalt trasigt skärp som numer hjälper ett av träden att stå stabilt. Dessutom har man fått mycket till skänks, och mossan som ligger runtom planteringarna för att hålla ogräs borta, det är sådant som villaägare brutit upp och slängt.
– Det ska vara så billigt som möjligt, och inte gå åt fler prylar.

Nu vann de dessutom Ungdomens Naturstipendium, en prissumma på 10 000 kronor. En del av den summan använde grannarna till en utflykt.
– Vi använde det till att åka till Järleån, där lekte vi, grillade och håvade småkryp, säger Jens och avslutar med brett leende:

– Nu har jag fått in fleråriga växter i alla bäddar, så nu har jag inte tänkt odla upp några fler stora ytor!