Februari brukar vara en kall och mörk månad i Lindesbergs kommun, då är det inte vädret vi pratar om utan kommunens ekonomi. Bokslutet visar även i år att kylan tränger sig på och får stan att darra. Kvicksilvret visar minus 4,7 miljoner kronor. Och precis som att en vanlig lufttermometer kan vara missvisande om den monteras för nära en varm källa, visar kommunens termometer att den värms av andra kommuner i mycket hög grad. Kylan finns här men undanhålls av ”varmare kommuner”.
Att Lindesberg lever på andra kommuners framgångar är ett faktum som de flesta politiker och tjänstemän håller med om i viss grad. Vissa är mer oroade än andra i frågan och tycker att man borde se mer realistiskt på saken än vad som är fallet. I fjol gick vi plus, men gjorde vi det egentligen? Redan kort efter bokslutet i fjol kommenterades resultatet med att vi faktiskt inte gjort något alls, vi har bara håvat in mer skatt och bidrag. Kommunens egentliga ekonomi var inget vidare, ett minus realistiskt sett. Bland annat Lod och moderaterna var tydliga att påvisa följderna av att leva på att håva in Robin Hood-skatter i tron om att det var en sund ekonomi. En vacker dag är håven tom och då står vi där…
Minusresultatet i år var stort i vissa nämnder. Även rykten från tjänstemän om att det sammanlagda underskottet i förvaltningarna var stort, mycket stort, har florerat i korridorerna. Enligt uppgift var underskottet närmare 30 miljoner kronor. Det är ännu obekräftat och tyvärr har vi inte lyckats få tag på någon som kan bekräfta eller dementera saken på fredagsförmiddagen. De underskott som hittills bekräftats visade på ca 11 miljoner. Även om beloppen är stora så dämpas dom av rejäla doser smärtstillande – i det här fallet skatteintäkter från Sveriges välmående kommuner.
Mats Lagerman menar att man för länge sen borde fått våra egna verksamheter att stå på egna ben innan man kan glädjas åt resultaten. –Ja, det är väl bekvämt att leva på andra tycks det som. Tyvärr kan det få oerhörda konsekvenser den dagen vi inte längre får hjälp utifrån. Då måste man ha en plan upplagd hur vi ska tackla problemet. En sådan plan har jag velat se i många år nu, men det verkar inte vara något man tänker på förrän det slår snett, säger Lagerman.
-De minus vi ser idag är alltså egentligen mycket större. Nu väger skatten upp och visar på så vis ett bättre resultat än vad som är dagens sanning. Nej, jag tycker det är dags att få grepp om våra egna verksamhetskostnader nu innan övriga Sverige blir trött på att livnära oss som går med minus. Vi kan trots allt inte förlita oss på att alltid leva på andras framgångar, förklarar Lagerman. Bland annat tycker han att vissa tjänster i kommunen är onödiga och överflödiga. Många tjänster kan dras in, tycker han. –Ja, bara en sån sak som att ha en miljöchef är helt onödigt i en kommun med bara 24 000 invånare. Sen tycker jag själv att näringslivsavdelningen bör kollas noggrant. Åstadkommer dom något egentligen?
Att starta en vårdcentral i privat regi innebär både utmaningar och möjligheter. För ägare Mia Konradsson och vårdcentralschef Hanna Hellberg har det första året på Idun vårdcentral i Storå handlat om problemlösning, nya arbetssätt och att bygga upp en verksamhet från grunden. Nu börjar rutinerna sätta sig och patienterna blir fler.
– Vi arbetar mycket med att lösa problem och hitta tydliga vägar. Det är tuffa utmaningar och det vi älskar att jobba med det. Det är vår hobby, säger Mia konradsson med ett leende.
Nicklas och Emma förvandlar den gamla macken vid Solhem till en obemannad butik. Efter flera månaders renovering närmar sig öppningen av Dygnet Runt Fellingsbro som ska göra vardagen lite enklare för ortens invånare.
– Vi har hållit på med renoveringen sedan i somras, och nu känns det som att vi är nära, säger Nicklas Backstöm.
På måndagskvällen hölls det första sammanträdet i kommunfullmäktige för den nya mandatperioden. Dock valdes inget nytt presidium eller ordförande, då det politiska landskapet fortfarande är oklart. Istället flyttades den frågan framåt och det blev åldermannen Arnold Bengtsson (S) som fick leda mötet.
Denna rubrik kunde man läsa i Bergslagsposten 1992. Landstingen behövde spara pengar. Det fanns i Örebro ett förslag att nödvändiga besparingar skulle göras i Lindesberg. Sjukhusets personal bildade en grupp för sjukhusets bevarande. Politiker i Lindesberg som representerade orten i såväl riksdag, som region och kommun ställde upp för oss. Det arrangerades ett demonstrationståg med cirka 1000 deltagare. Sjukhuset räddades.
Den 2:a januari 2027 inleds licensjakten på varg. I Örebro län får så många som 36 vargar skjutas. Det stora antalet motiveras bland annat med att årets jakt uteblev på grund av en överklagan.
– Licensjakten är ett viktigt verktyg för att minska de negativa konsekvenserna för människor och tamdjur i områden med hög vargtäthet, säger landshövding Lena Rådström Baastad i ett pressmeddelande.
INSÄNDARE/DEBATT: Socialnämnden i Lindesbergs kommun ska fatta beslut om ett förslag att inte längre bedriva personlig assistans i egen regi, utan i stället lägga ut verksamheten på entreprenad. Det innebär att kommunen upphandlar en extern utförare som tar över den personliga assistans som kommunen i dag utför.
Under helgen har flera äldre personer blivit utsatta för fullbordade- eller så kallade försöksbrott i samtliga tre län som ingår i region Bergslagen. Nu går Polisen ut med en varning, och en uppmaning: ”Du behöver inte vara artig – lägg på luren!”
I slutet av juni meddelade fastighetsägaren Per Eriksson att han hade för avsikt att sälja Göransonska Gården i centrala Lindesberg, efter att två hyresgäster på kort tid gått i konkurs. Någon försäljning blev det dock inte, men de nya hyresgästerna Maria-Pia Karlsson och Anna Almlöf, är i full färd med att sätta sin prägel på stället som får namnet – Göransonska.
-Det känns bara kul, vi har en vision om hur vi vill att det ska vara, och vi vill ju tillbaka till hur det var förr, säger Maria.