Det var nu en vecka sedan Engelholm korades som svenska mästarinnor i volleyboll och snart två sedan Lindesbergs elitseriesäsong tog slut för denna gång. Medan både herr- och damlandslaget laddar för fullt inför deras sommarutmaningar så tittar vi tillbaka på den Linde-säsong som varit för att se vilka punkter som bör lyftas fram.
I oktober skrev jag en krönika som diskuterade de förhoppningar jag hade inför Elitserien 2014/15. Linde hade då haft en väldigt framgångsrik försäsong och laget såg ut att kunna gå riktigt långt. Man hade dock endast några veckor innan förlorat Sara Malmlöv och för mig kändes det då som att Lindes chanser till guldmedalj rök tillsammans med Sara. När jag ser tillbaka på det hävdandet så tror jag inte att det var helt korrekt. Jag skulle nog fortfarande vara beredd att hävda att Lindes chanser att ta sig till final hade ökat om Sara varit kvar i truppen, men någon mästartitel hade det nog tyvärr inte blivit ändå, Engelholm är alldeles för överlägsna.
Då jag listade mina förväntningar inför säsongen nämnde jag dock de nyinkomna yngre spelarna. Här måste jag säga att Sara Malmlövs avhopp på sätt och vis har gjort gått. Den tomma spikerpositionen som Sara lämnade efter sig bäddade vägen för Martina Svensson. En plats behövde fyllas och Martina tog den. I början av säsongen var det dock tungt för Martina och det skulle krävas ett till avhopp för att hon verkligen skulle hitta sin plats på planen. Det var inte först när Denise Van De Mortel lämnade klubben och Yslany Kelly tågade in som Martina verkligen kunde börja blomma ut. Vi kunde se redan på GP att Martina och Yslany hittade varandra väl. Samarbetet höll lyckligtvis säsongen ut och att Martina har kommit upp på nya höjder har även noterats av förbundskapten Tina Celinder-Nygren, som belönat Martina med en plats i landslaget.
Något som även måste noteras från denna säsong är den dynamiska-duo Linde haft på sin vänsterkant. Den var speciellt tydlig under hösten då vi vid ett tillfälle hittade både Marjorie Giordano och Nette Peit inom topp-fem i poängligan. När Yslany Kelly kom in i laget så blev Lindes anfallsspel mer varierat och lagets högerkant så väl som centrar kom in mer i matcherna vilket avlastade Nette-Marjorie lite. Men att Linde 2014/15 leddes av Peitordano går inte att neka.
Slutligen vill jag lyfta fram GP-semin, som kan vara den bästa match Linde spelat på flera säsonger. Hylte/Halmstad fick ses sig dominerade mot ett Linde som spelade utan några som helst tecken på barmhärtighet. Den matchen hoppas jag att hela laget kan ta med sig och att den sedan ledde till ett GP-silver är endast ett plus i kanten.
Den norra slutspelsfinalen har tagit sig till Lindehov där Lindlöven står i samma position som till semifinalen mot Boden. Precis som mot Boden så kliver Lindlöven ut på hemmaisen efter två raka förluster, denna gång mot finalmotståndet Hudiksvalls HC som kan avgöra hela finalspelet under fredagen. Lindlöven gör sig alltid starkast i Lindehov och trots en avstängd backspelare i hemmalaget så hoppas man att kunna sätta punkt för Hudiksvalls segersvit på 36 raka segrar.
Under SM-veckan i Umeå avgjordes bland annat svenska mästerskapen i armbrytning, där Lindesbergs kommun fick hela tre nya medaljörer. Tre unga killar, som fortfarande är i början av sin karriär, och inte ens 18 år fyllda, visade prov på både styrka, uthållighet och pannben när de sammanlagt plockade hem sex medaljer i olika valörer.
– Det var superroligt och spännande, men inte lika nervöst som jag trodde, säger Roderick.
Slutspelet mot innebandyns Division 1 är i fullt spel och under påskdagen kan WSK Lindesberg säkra en plats i Ettan på hemmaplan. Fredagens seger mot Fagerstalaget, Per-Ols IBF, gör att WSK Lindesberg står med matchboll där man vid seger kliver uppåt till Ettan medan en hemmaförlust tvingar fram en ny resa till Fagersta.
– Nu är det vi som sitter på trumfkortet så jag tycker att det ser bra ut inför söndagen, säger Magnus Lissmats.
Från ett rejält underläge med 0-2 i matcher till att kvittera semifinalen och sedan avgöra! Det var allt eller inget för både Lindlöven och Bodens HF när den femte och sista semifinalsmatchen spelades i HIVE Arena under torsdagen. Med 2-0 efter den första perioden så lyckades Lindlöven att hålla undan ett mer pressat Boden som fick lämna hemmaisen till ett högt finaljubel från Lindlöven.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.
Det blev en jämn hemmamatch mot Anderstorp under onsdagen men precis som vid bortamötet så blev det seger för LIF Lindesberg. En extra skön seger för hemmalaget som nu är klara för slutkvalet till Allsvenskan, där en plats till nästa säsongs Allsvenska står på spel. Vilket lag man får möta framåt är ännu inte klart men LIF Lindesberg är ett steg närmare en comeback i handbollens nästhögsta serie.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Visa hela artikeln
Förlust för LIF i slutkvalsmatchen – Ystad kan avgöra på lördag 
