För att mäta en skolas kvalitet och effektivitet på undervisningen finns ett modellberäknat värde vilket tar hänsyn till flera faktorer, som bland annat andelen pojkar och flickor i elevgrupperna, andelen elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas egna utbildningsnivå. I Lindesberg har skolorna haft svårt att leva upp till det värde man borde ha utifrån elevunderlaget visar undersökningar år efter år.
Anmärkningsvärt för Lindesberg är att grundskolorna inte når upp till rikssnittet. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Mats Lindström medger att resultaten är för låga, men tycker samtidigt att problemet inte är så stort som siffrorna visar.
-Det här går upp och ner varje år. Nya elever kommer och gamla lämnar. Därför varierar siffran ibland kraftig från år till år. Det är ändå anmärkningsvärt att se hur skolornas resultat står sig till riksnivån, det håller jag med om, säger Mats Lindström.
Skolans kvalitet på undervisningen mäts i ett så kallat meritvärde. Siffran grundar sig bland annat på antalet elever med fullgott betyg i alla ämnen och de som inte lyckats riktigt lika bra. För Stadsskogsskolan var det modellberäknade värdet, alltså det man borde ha, 205 poäng vårterminen 2002. Verkligheten visade något helt annat och betydligt sämre. Endast 186 poäng var skolans faktiska meritvärde denna termin.
Svårt med matematiken
Att skolorna visar låga meritvärden är något man tagit på stort allvar. För att få klarhet i vad som kan göras bättre har en kommission tillsatts. Den största orsaken till att grundskolan presterar sämre än många andra grundskolor i landet beror på att många elever har svårt med matematiken. Dock framgår det ej om det är bristande intresse eller undermålig undervisning.
-Läroplanen är ju ändå ganska ny, så jag tror det snarare är så att man ännu inte hunnit sätta sig in i den helt. Det vi måste göra nu är att ta reda på vad vi kan göra bättre med matematiken. Det är ju där många elever visar dåligt resultat. Vi kanske måste göra matten lite roligare helt enkelt, säger Mats Lindström.
-Skulle skolorna lyckas bättre med matematiken skulle också deras meritvärde höjas markant, tillägger Mats Lindström.
Viktig med bra skolmiljö
Övergången från sjätteklass till högstadiet är en avgörande tid för en ung kille eller tjej. Mycket händer i omgivningen och från att ha haft en väldigt trygg skolmiljö med oftast bara en lärare, bryts allt och man får plötsligt flera olika lärare och klassrum.
-Det är naturligtvis något som påverkar vissa mer än andra. Men det är också något som kan påverka elevens förmåga att göra bra ifrån sig i skolan, menar Mats Lindström.
En bra miljö att studera i är för vissa avgörande för att de ska lyckas lika bra som andra. Med en bra skolmiljö räknas också en trygghet mellan elev och lärare. Ett stort problem har varit att skolan haft svårt att rekrytera lärare, resultatet har följaktligen varit den att lärarvikarier blivit vanligt. Mats Lindström menar att det skapar oreda för elever som behöver den trygghet som borde vara självklar för en elev.
En positiv sak är att hela 50 procent fler sökt till lärartjänsterna i år. Ett rejält uppsving i jämförelse med hur det sett ut tidigare år.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.