För att mäta en skolas kvalitet och effektivitet på undervisningen finns ett modellberäknat värde vilket tar hänsyn till flera faktorer, som bland annat andelen pojkar och flickor i elevgrupperna, andelen elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas egna utbildningsnivå. I Lindesberg har skolorna haft svårt att leva upp till det värde man borde ha utifrån elevunderlaget visar undersökningar år efter år.
Anmärkningsvärt för Lindesberg är att grundskolorna inte når upp till rikssnittet. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Mats Lindström medger att resultaten är för låga, men tycker samtidigt att problemet inte är så stort som siffrorna visar.
-Det här går upp och ner varje år. Nya elever kommer och gamla lämnar. Därför varierar siffran ibland kraftig från år till år. Det är ändå anmärkningsvärt att se hur skolornas resultat står sig till riksnivån, det håller jag med om, säger Mats Lindström.
Skolans kvalitet på undervisningen mäts i ett så kallat meritvärde. Siffran grundar sig bland annat på antalet elever med fullgott betyg i alla ämnen och de som inte lyckats riktigt lika bra. För Stadsskogsskolan var det modellberäknade värdet, alltså det man borde ha, 205 poäng vårterminen 2002. Verkligheten visade något helt annat och betydligt sämre. Endast 186 poäng var skolans faktiska meritvärde denna termin.
Svårt med matematiken
Att skolorna visar låga meritvärden är något man tagit på stort allvar. För att få klarhet i vad som kan göras bättre har en kommission tillsatts. Den största orsaken till att grundskolan presterar sämre än många andra grundskolor i landet beror på att många elever har svårt med matematiken. Dock framgår det ej om det är bristande intresse eller undermålig undervisning.
-Läroplanen är ju ändå ganska ny, så jag tror det snarare är så att man ännu inte hunnit sätta sig in i den helt. Det vi måste göra nu är att ta reda på vad vi kan göra bättre med matematiken. Det är ju där många elever visar dåligt resultat. Vi kanske måste göra matten lite roligare helt enkelt, säger Mats Lindström.
-Skulle skolorna lyckas bättre med matematiken skulle också deras meritvärde höjas markant, tillägger Mats Lindström.
Viktig med bra skolmiljö
Övergången från sjätteklass till högstadiet är en avgörande tid för en ung kille eller tjej. Mycket händer i omgivningen och från att ha haft en väldigt trygg skolmiljö med oftast bara en lärare, bryts allt och man får plötsligt flera olika lärare och klassrum.
-Det är naturligtvis något som påverkar vissa mer än andra. Men det är också något som kan påverka elevens förmåga att göra bra ifrån sig i skolan, menar Mats Lindström.
En bra miljö att studera i är för vissa avgörande för att de ska lyckas lika bra som andra. Med en bra skolmiljö räknas också en trygghet mellan elev och lärare. Ett stort problem har varit att skolan haft svårt att rekrytera lärare, resultatet har följaktligen varit den att lärarvikarier blivit vanligt. Mats Lindström menar att det skapar oreda för elever som behöver den trygghet som borde vara självklar för en elev.
En positiv sak är att hela 50 procent fler sökt till lärartjänsterna i år. Ett rejält uppsving i jämförelse med hur det sett ut tidigare år.
Visa hela artikeln
