Lindeskolan går mot tuffare tider

Landets gymnasieskolor kommer att åka på en rejäl smäll när antalet elever kraftigt sjunker till nivåer då skolorna kommer att få stora problem. På vissa håll i glesbygd talar man t o m om nedläggningar. Lindesbergs kommun är inte på något vis förskonat. Barn- och utbildningsnämndens ordförande, Arnold Bengtsson, menar att vi får ett hårt klimat omkring år 2015. Lindeskolan kommer att urholkas på elever – och det riktigt rejält också.

Raset i landets gymnasieskolor kommer att kulminera läsåret 2015/2016. Sett över hela landet kommer antalet elever sjunka med cirka 100 000. Dessa stenhårda fakta, presenterade av Skolverket, kommer för Lindesbergs del innebära att antalet elever i värsta fall mer än halveras. Detta är skräckscenariot som Arnold Bengtsson ser som värsta tänkbara följd av den utveckling som nu sker inom gymnasieskolan.
-Vi har som bäst haft 1300 elever på Lindeskolan, idag är det omkring 1100. När botten är nådd säger prognosen, alltså det mest realistiska scenariot, att vi har mellan 700-750 elever kvar. Skräckscenariot är mellan 500-600. Om det sjunker så kraftigt är vi verkligen illa ute, påpekar Bengtsson.
Att Lindesbergs gymnasieskola kommer att tappa elever är inget som går att undvika. Tendensen är idag densamma ute i landets kommunala gymnasieskolor. Det är bara friskolorna som upplever friska vårvindar. Den utvecklingen ser Arnold Bengtsson som ett hot mot den kommunala skolan.
-Problemet med friskolorna är att de utarmar den kommunala skolan. Blir det för många som konkurrerar om eleverna i närområdet så blir effekten på sikt mycket negativ för alla, menar han.

Kan då Lindesberg minimera ”skadorna” som kommer uppstå när elevtappet når bottennivå? Arnold Bengtsson hävdar att man till viss del kan det, men att det naturligtvis är mycket svårt att undvika de mest svidande konsekvenserna.
-Redan 2015 kommer vi se färre program på skolan, det är tyvärr bara så. Finns det inte tillräckligt med elever så kan vi inte heller hålla det enskilda programmet igång längre. Det är idag omöjligt att svara på vilket/vilka program som är först att plockas bort i motåtgärd, menar han.
Skulle Lindesberg uppleva skräckscenariot på ett ännu större bortfall av elever, då kommer fler åtgärder behöva vidtas. Naturligtvis handlar det om att tvingas säga upp många av lärarna.

Kommunpolitikerna har satsat stora summor direkt och indirekt på gymnasiet i Lindesberg. Senast i raden av investeringar är arenan, kulturskolan och elevbostäderna. Tillsammans utgör det en nätt summa i slängarna runt 200 miljoner kronor. Är satsningen då befogad när prognosen om en snar framtid är så mörk?
-Dessa satsningar är inte enbart för skolan, även om arenan dagtid utgör skollokaler. Den investeringen är ju delvis för att skapa ett mer levande Lindesberg och det i sin tur skall förhoppningsvis även ge skolan medvind på sikt, att fler vill bosätta sig i Lindesberg och att eleverna väljer Lindeskolan istället för att flytta till större städers och utbilda sig där, förklarar Bengtsson.

Även om ambitionen fortfarande är att vårt idrottscollege skall locka elever från andra håll i landet, är det ändå hemmaplan som är allra viktigast. Målet är att uppnå 70% av eleverna i upptagninsområdet, idag är den siffran bara 50%.
-Vi behöver verkligen satsa på att nå ut till alla ungdomar i norra länsdelen. Det är här vi kan påverka utgången av läsåret 2015/2016 allra mest, säger Arnold Bengtsson.

Fotnot: Ett stort elevras innebär också ett stort ekonomiskt ras. Enligt det realistiska scenariot, som Arnold Bengtsson pratar om, torde det resultera i att Lindeskolan förlorar omkring 40 miljoner kronor per år.