Idag, tisdag, meddelade lokalpolitikern Mats Lagerman att hans parti Lod upphör. Partimedlemmarna var överens om att detta var rätt väg att gå, förklarar Mats Lagerman, som trots detta inte lämnar politiken. Istället ansluter sig fyra av Lod:arna till sittande styre, Socialdemokraterna.
Efter ett mycket dåligt val senast tappade partiet mandat. Deras ”generationsskifte” gick inte hem i stugorna och väljarna svek. Men detta sägs inte vara orsaken till att Lod nu går i graven. Strategin är att få in en ny generation i politiken och detta sker nu genom nedläggning samt anslutning till Socialdemokraterna. Något som torde orsaka många höjda ögonbryn. Inte minst då Lod och Socialdemokraterna sällan varit överens om något.
Men anslutningen till sossarna anser Lagerman vara helt rätt agerande i denna stund.
-Det är rätt väg att gå om vi någon gång ska lyckas få in en ny generation i kommunalpolitiken. Därför gjorde vi detta, och i stort sett alla i partiet tyckte likadant. Vi har faktiskt diskuterat det här ganska länge, säger han.
Tillsammans med Mats Lagerman följer tre ur deras ”ungdomsdivison” anslutningen till Socialdemokraterna.
Känns detta inte som ett svek mot era väljare?
-Visst kan det kännas lite som ett svek och vi lär väl få höra ett och annat. Det vore konstigt annars. Samtidigt tror jag att majoriteten av våra cirka 600 väljare tycker vi gjort ett bra jobb och på något vis ändå godtar denna åtgärd.
Sossarna har ni hackat mycket på, varför ansluta sig till just dem?
-Vi har hackat på alla som går att hacka på, förklarar Mats.
-Denna anslutning är som sagt ett bra sätt att få in yngre människor i politiken.
Hur kommer du arbeta nu?
-Jag intar så att säga en backposition i politiken. Jag är nöjd med de frontfigurer vi har idag och jag nöjer mig med att arbeta i bakgrunden.
Lod bildades för cirka 15 år sedan och utmärkte sig snabbt med sina knivskarpa uttalanden och nyskapande upplägg. Inledningsvis steg väljarantalet rekordartat – men med tiden har partiet haft allt svårare att hålla väljarna kvar.
Mats Lagerman, som idag hunnit fylla 53 år, minns tillbaka på partiets bästa och sämsta stunder:
-Det absolut värsta jag minns är då vi hjälpte till med ett maktskifte 1991 och fick ett borgerligt styre. Detta var början på en taskig trend.
-Det bästa minnet är ett ganska nytt inslag. Det bästa som hänt är att kommunen arbetat fram en strategiplan, något som visat sig vara ett mycket bra arbetsdokument. Och det är lite unikt för Lindesberg faktiskt.